9 tips för korrekt radiometer-användning

En radiometer är ett essentiellt instrument i en process med ljushärdande lim. I denna artikel ska vi, förutom att gå igenom vad en radiometer är till för, också gå igenom 9 tips för hur du använder den på bästa sätt i din process.

Vad är en radiometer?

En radiometer är ett litet instrument som mäter ljusintensitet och/eller energin hos ett visst ljus vid bestämda våglängder. En ljusmätare.

Huvudsakliga användningsområden för en radiometer

Med en radiometer kan du mäta intensiteten från din UV-lampa och i förlängningen se till att ditt UV-lim blir fullt uthärdat. Det är bra att hålla koll på intensiteten på sin UV-lampa. Speciellt traditionella bredspektrumlampor (som till exempel kvicksilverlampor) kommer att degraderas med tid och avge lägre intensitet på ljuset. Då är det bra att veta att det är dags att höja lampans effekt eller härda under längre tid. Radiometen kan också hjälpa dig att felsöka. Kanske har linsen på lampan blivit kladdig exempelvis och det märker du när intensiteten som mäts upp är lägre än normalt.

Även när du sätter upp en limprocess för första gången så är radiometern ett bra hjälpmedel för att bestämma avstånd mellan lampa och limfog osv.

Du kan också använda den som en del i arbetsmiljöarbetet då den kan avslöja om UV-ljus sprider sig till operatören eller personal i närheten. På så sätt kan man enkelt upptäcka om mer skyddsutrustning behövs. Läs mer om skydd mot UV här.

Korrekt användning av radiometer för ljushärdande lim

1.     Välj rätt typ av radiometer för just din lampa

Din UV-lampas konfiguration bestämmer vilken typ av radiometer du ska satsa på. ”Puckar” passar bra till både flodlampor (lampor med större belyst area), vare sig det är en kammare eller på ett transportband.

En handhållen radiometer, där sensorn är separat från displayen, passar bäst för spot-lampor med mindre belyst area även om de också kan användas för flodlampor i vissa fall.

Olika utformningar av radiometrar från Dymax.

2.     Välj radiometer med känslighet för rätt våglängd

Det är viktigt att den radiometer du använder mäter i rätt våglängdsområde som matchar din lampa. Lampor kan ha vitt skilda våglängder. Traditionella bredspektrum-lampor avger ljus i många våglängder på samma gång medan LED-lampor framför allt avger en specifik våglängd. Säg att din lampa ger ljus vid 385 nm. Då är det förstås viktigt att radiometern kan mäta intensiteten vid denna våglängd och inte bara vid 365 nm.

Känslighet hos olika sorters radiometer
I det här fallet väljer vi definitivt Radiometer 2!

3.     Hantera din radiometer försiktigt

Radiometrar är känsliga instrument. Att tappa en radiometer i marken eller att den får ett kraftigt slag på sig kan förstöra kalibreringen eller i värsta fall permanent skada instrumentet.

4.     Kalibrera din radiometer

Det är bra att kalibrera sin radiometer med regelbundna intervaller. Generellt handlar det om var 6:e månad eller en gång om året. Du borde kunna hitta datum för nästa rekommenderade kalibrering på ett klistermärke på produkten, i ett certifikat som följer med eller direkt på display-skärmen.

5.     Håll radiometern ren

Smuts och andra föroreningar på din radiometers sensor kommer att blockera en del av energin som når sensorn. Det leder till felaktiga mätvärden. Se till att regelbundet rengöra sensorn med en ludd-fri trasa och iso-propanol. Se också till att hålla rent själva optiken på lampan.

6.     Var konsekvent för att få konsekventa mätresultat

Använd en och samma radiometer för dina mätningar. Även två kalibrerade radiometrar kan ge förhållandevis stora skillnader i resultat då de kalibreras mot en kontrollerad standard och en viss felmarginal.

Se också till att alltid mäta från samma position, det vill säga vinkel, plats och avstånd, när du gör jämförande mätningar.

7.     Ersätt batterierna vid behov

I de flesta fall är radiometrar batteridrivna. De flesta av dem har en indikator för lågt batteri som visar när det är dags för ett byte.

8.     Byt inte ut delar hur som helst

Detektorn, mätaren och eventuell adapter kalibreras som ett set. Byt därför inte delarna från en radiometer och använd till en annan då det kan leda till inkorrekta mätresultat.

9.     Undvik överexponering av radiometerns sensor

Sensorerna hos en radiometer är känsliga. Överdrivet lång exponering mot hög ljusintensitet och värmen som då uppstår kan skada sensorn. Försök hålla dig till en exponeringstid på 5 sekunder åt gången. Det bör räcka fint.


Vill du ha hjälp att välja ut en passande radiometer för din process?

Kontakta oss gärna så hjälper vi till!

Du kan också kika själv i Dymax equipment selector guide (från sida 28).


Blandningsförhållande för lim & gjutmassor

2-komponentslim och gjutmassor ska blandas i ett visst blandningsförhållande. Här följer en guide för hur du ska tänka och mäta.

Grunderna

I det tekniska databladet för produkten så kommer det att stå vilket blandningsförhållande du ska använda. Beroende på förpackningstyp kan de ange blandningsförhållandet i vikt eller volym, eller ibland både och.

Hur noggrann måste jag vara?

Det anges inga toleranser för blandningsförhållande för lim och gjutmassor i databladen. Så hur noga behöver du vara när du väger upp komponenterna? Ju mindre volym du blandar, desto viktigare blir det att vara noggrann. Procentsatsen fel blir större om du väger upp 0,1 g fel (dvs en decimal på vågen) om totalmängden är 5 g (2 %) jämfört med 500 g (0,02%). Vi brukar rekommendera att använda en våg med minst en decimal, men helst två.

Olika lim och gjutmassor kommer att vara olika känsliga för felmarginal. Det är svårt att säga exakt, men här följer några generella tips.

  • Akrylater är minst känsliga. Dessa går ofta till och med att dosera ”bead-on-bead” (dvs inte lika noggrann blandning) samt som aktivator + lim (inte lika noggrann dosering).
  • Polyuretaner, som är vanliga att använda speciellt som gjutmassor, är det lite mer noggrant för. Du har ungefär en felmarginal på ca ±3 % att jobba med.
  • Epoxi bör du absolut vara så noggrann som bara möjligt med.
  • Silikon har en lite större felmarginal. Du kan variera ungefär med 10 % utan att silikonen skulle sluta att härda exempelvis. Däremot så kommer du märka skillnader i de mekaniska egenskaperna, så som hårdheten. Vissa anpassar just hårdheten genom att ändra blandningsförhållandet.

En annan sak som är viktig att tänka på för att få rätt blandningsförhållande är att gjutmassor och som innehåller mycket fyllmedel – värmeledande och elektriskt ledande speciellt – bör blandas även innan uppvägning. Detta på grund av att de kan skikta sig om de stått ett tag. Då faller de tyngre komponenterna (fyllmedlet) till botten och de lättare komponenterna till toppen. Och hela blandningsförhållandet om du bara häller ur burken kan bli fel.

Räkna om blandningsförhållande för lim från vikt till volym

Om du tittar i databladet och det bara står ett blandningsförhållande med avseende på vikt men du vill mäta i volym istället – hur gör du då?

Jo, då är det dags att böra räkna.

Steg 1: Ta reda på densiteten på de två komponenterna. Om det inte står i det tekniska databladet så kommer du att hitta det i säkerhetsdatabladet under sektion 9. Den kommer att anges i enheten g/cm3, dvs vikt/volym. Ofta kommer du märka att den är nära 1, men ju längre ifrån 1 den är, desto viktigare blir det att räkna rätt! Om densiteten är 1,5 g/cm3 så väger varje milliliter material 1,5 gram.

Steg 2: Säg att blandningsförhållandet är 1:1 per vikt. Och densiteten på del A är 1,5 och på del B 1 g/cm3. Då blir blandningsförhållandet för volym 1/1,5 : 1/1=0,67 : 1 = 67 : 100.

Om du behöver hjälp att räkna, hör gärna av dig.

Vill du slippa tänka på blandningsförhållande för lim?

Det finns förpackningstyper som gör jobbet åt dig!

  • Dubbelpatroner med mixerrör. Med en sådan förpackning sker både dosering och blandning per automatik. Samtidigt går det att hålla processen väldigt enkel och manuell om man så önskar.
  • Dubbelpåsar. Finns för både lim och gjutmassor i storlekar från några gram till 1 kg. Själva blandningen sker i påsen så du slipper dessutom kladd.
  • Frysta sprutor med färdigblandat lim. Med frysta sprutor så är allt jobb gjort åt dig och kvaliteten på dosering och blandning noga kontrollerad. Det enda du själv behöver göra är att plocka ut sprutan ur frysen när det är dags att använda den.
Förpackningstyper som gör att du slipper tänka på blandningsförhållande.

Mer tips om blandning av epoxi: https://www.youtube.com/watch?v=Mc5RGfMmZZU

Kristallisering av epoxi

Har din epoxi bildat kristaller i botten av flaskan? Oroa dig inte, kristallisering av epoxi är en helt reversibel process!

Vad innebär kristallisering av epoxi?

Definitionen av kristallisering är att det är en fasövergång från vätska till fast form – lite likt vatten som omvandlas till is. Precis som vatten till is och vice versa så går det alldeles utmärkt för en epoxi att gå tillbaka till vätskefasen utan någon förändring eller försämring av egenskaper. Kristallisering av epoxi är med andra ord mer av en olägenhet än ett faktiskt problem.

Hur du märker att din epoxi kristalliserat

Kristallisering av epoxi vid korken - oroa dig inte, det är helt reversibelt.

För dig som användare av epoxin kommer du kanske se att epoxin i en flaska eller burk ser mer grumlig ut än vanligt, har synliga kristaller eller kanske till och med är helt i fast form.

Eftersom de bildade kristallerna har högre densitet än den flytande epoxin så kommer kristallerna att sjunka till botten av behållaren. Kristallerna är vita och kommer att sprida sig och byggas på från botten och ut mot väggarna. Denna lite sandliknande konsistens kommer till slut att fylla hela behållarens innehåll och bli till en enda solid massa. Det är heller ingen fara att låta epoxin stå så här, bara du gör dig av med kristallerna innan användning.

Jag tycker att vi börjar med att berätta hur du ska göra när du väl har kristaller och så kan du som vill lära dig mer fortsätta att läsa vidare.

Hur du får bort epoxi-kristalliseringen:

Enkelt! Värm behållaren i en ugn vid temperatur mellan 40 och 50 grader i några timmar till dess att du ser att kristallerna smält. Denna temperatur skadar inte epoxin på något sätt. Om du är riktigt förberedd så skulle du kunna lägga in behållaren redan innan du går hem för dagen innan användning av produkten så att du är redo att sätta igång på morgonen. Se till att kontrollera att inga kristaller finns kvar som kan leda till mer kristallisering.

Varför kristalliserar epoxi?

Epoxi är ofta superkyld vätska. Det innebär att de är i fast form vid rumstemperatur men trots det håller sig i flytande form under sin faktiska frystemperatur. En vätska är superkyld på grund av att den naturliga kristalliseringen är en för långsam process eller att de första kristallerna har svårt att bildas. Men faktorer så som låg temperatur, temperaturväxlingar kan kicka igång kristalliseringen.

Det kan vara svårt att eliminera orsakerna till kristallisering av epoxi helt och hållet. Det kan hända plötsligt och utan förvarning och behöver inte ens vara likadant för behållare i samma batch. Men att förstå vilka faktorer som framkallar kristallisering kan hjälpa dig att förstå hur du ska hantera problemet (eller jag menar förstås olägenheten).

Faktorer som påverkar kristallisering av epoxi

  1. Renheten hos epoxin: Generellt talat så har mer rena epoxi-produkter (mindre variation i molekylviktsdistributionen) högre tendens att kristallisera. Du ska alltså inte vara orolig att du fått en epoxi med dålig kvalitet. Du har bara fått en mer homogen och kontrollerad produkt.
  2. Viskositet: Generellt sett så har epoxi med hög molekylvikt, och därmed högre viskositet, mindre tendens att kristallisera. Dessutom är kristalliserings-hastigheten snabbare för epoxi med låg viskositet.
  3. Additiv: Fyllmedel i partikelform, så som kalciumkarbonat, aluminiumoxid och silica kan ibland agera som startpunkt för kristallisering.
  4. Temperatur: Kallare temperatur kan sakta ner kristalliserings-processen genom att minska rörligheten (högre viskositet). Men om det redan finns enstaka kristaller så kommer kylan istället kunna accelerera den.
  5. Temperaturväxlingar: Temperaturskillnader på så lite som 20-30 grader (jämför dag och natt-temåperatur) är en vanlig orsak till kristallisering av epoxi. Vid värmning rör sig epoxi-molekylerna snabbare vilket snabbar på processen. När den sen kyls ner så kommer dessa små första kristaller att enkelt byggas vidare på.

Förebygga kristallisering av epoxi

För att undvika framtida kristallisering av epoxin, se till att kristaller inte får chans att bildas. Det kan innebära att torka av korken från eventuellt spill efter användning, kontrollera temperaturen under både transport och lagring och håll god arbetshygien.

Mer info eller hjälp?

Epo-Teks epoxi-produkter är av hög renhet och du kan därför märka att dessa kristalliserar under lagring. Kontakta oss gärna för tips och råd!

Industriella limtyper för dummies

I detta inlägg så går vi snabbt igenom de vanliga limtyper för industriellt bruk och vad de kan tänkas användas till. Vår förhoppning är att det ska ge dig som är nybörjare en liten inblick i vad som finns att välja bland. Självklart hjälper vi dig vidare med val anpassat för just din process men många tycker att det är skönt med lite ”kött på benen” först. Då kör i igång!

Termer som är bra att kunna när du väljer bland limtyper

Konstruktionslim = Starkt lim som kan ersätta skruvar, nitar eller svetsning och är starka. Limtyper som är konstruktionslim kan också kallas för strukturella lim.

Elastiskt lim = Ett lim som kan töjas för att sedan återgå till sin ursprungsform.

Härdning / härda = Kemisk reaktion där limmet går från flytande till fast form för att uppnå sina slutgiltiga egenskaper. Ett lim som härdat kan inte smälta, formas om eller lösas upp.

Cyanoakrylat / snabblim

  • Passar för mindre detaljer vid inomhusbruk.
  • Limmar gummi, plaster, metaller, läder mm. Inte glas! Med hjälp av en speciell primer kan du lyckas limma de flesta plaster och gummin, även silikon och feta plaster.
  • Passar bäst för tunna fogar, helst utan för stora ojämnheter så att bitarna passar tätt ihop (skumplast är svårare till exempel).
  • Inte för de allra mest krävande applikationerna utan tänk inomhusmiljö och mindre detaljer.
  • Tål polära lösningsmedel sämre = vatten till exempel!
  • Lär dig mer om snabblim HÄR.

Anaeroba lim

  • Använd som gänglåsning, gängtätning och cylindrisk fastsättning.
  • Kan även användas vid stängda fogar utan kontakt med syre.
  • Fungerar endast på metaller (med undantag om du först applicerar en aktivator).
  • Helst tunnare fogar.

Epoxi-lim

  • Kemikaliebeständig.
  • Ofta relativt hård och styv.
  • Framför allt bra på metaller och kan också fästa mot vissa plaster, keramer mm.
  • Kan ge epoxiallergi vilket kräver extra hänsyn till arbetsmiljö.

Polyuretan-lim

  • Ofta bra vidhäftning mot plast, glas mm. men kan ha något sämre mot metall.
  • Finns flexibla 1-komponents fukthärdande typer och 2-komponents konstruktionslim.
  • Innehåller isocyanater vilket kräver extra hänsyn till arbetsmiljö.

Akrylat-lim

Akrylatlim
  • Också kallade akryllim, metakrylatlim mm.
  • Konstruktionslim med två komponenter som härdar vid blandning, ”bead-on-bead” eller med aktivator på ena ytan.
  • Ofta mycket snabb härdning.
  • Oftast ganska skarp lukt (finns dock specialprodukter som är mildare).
  • Limmar de flesta material och är bra på både plast och metall. Finns också speciella produkter för att limma till exempel feta plaster (polyolefiner).

UV-lim / Ljushärdande lim

  • Härdar då det belyses med UV-ljus. Ljuset måste komma åt hela fogen, dvs ett av substraten måste släppa igenom den våglängd på ljuset som lampan släpper ifrån sig.
  • Kräver en UV-lampa. Solen räcker ej.
  • 1-komponentslim som inte behöver blandas.
  • Oftast transparent.
  • Supersnabb härdning – oftast färdig på några sekunder!
  • Härdningen sker ”on demand” så inget händer förrän du bestämt dig för att det är dags, dvs arbetstiden är i princip oändlig.
  • Lär dig med om UV-lim HÄR

Silikon-lim

  • Flexibelt lim.
  • Tål stora temperaturintervall (både låga och höga temperaturer), UV-ljus, vatten och manga kemikalier.
  • Finns som 1-komponents fukthärdande, 2-komponents rumstemperaturhärdande samt värmehärdande.

MS-polymer

  • Ett miljövänligt alternativ till flexibla polyuretaner och silikonfritt alternativ till silikonlim/tätningsmedel.
  • Mjukt, flexibelt, tätande.
  • Finns både 1-komponentslim och 2-komponentslim.

Dubbelhäftande tejp

  • Bäst för enklare designer då den ju har en färdig form.
  • VHB-tejp finns som är extra stark och tålig.
  • För bäst resultat bör du först applicera tryck och sedan så gott det går låta bli att lägga last på under de första 24 timmarna.

Kontaktlim/Spraylim

  • Passar för större ytor.
  • Applicera helst på båda sidor och tills du känner att limmet är klibbigt (inte kladdigt) innan du för ihop. Då hugger limmet direkt.
  • Helst ska åtminstone ett av materialen som limmas vara poröst.

Smältlim

  • Appliceras med smältlimspistol vid ca 100-200 ˚C och är klar så fort limmet stelnat. Finns dock även härdande smältlim.
  • Begränsad värmetålighet.
  • Har god vidhäftning till de flesta plaster men fungerar inte så bra på metall.

Snabba tips inför limvalet

  1. Inom alla limtyper finns mängder med olika produkter som kan ha extremt olika egenskaper. Fundera därför i förväg på vilka egenskaper som är viktiga i just din applikation (både innan härdning/vid användning och efter härdning). De flesta viktiga egenskaper på limmet finns att läsa om i produktens tekniska datablad.
  2. För information om limmets hantering, lagring, risker, avfallshantering mm – läs igenom produktens säkerhetsdatablad.
  3. Det är i princip alltid en fördel om de ytor som du ska limma är ordentligt rengjorda. Ibland kan även någon typ av förbehandling, så som slipning, primer eller plasmabehandling, vara att föredra. Allt beror på vilka material du vill limma och vilket lim du väljer.
  4. Fråga oss gärna om hjälp om det känns övermäktigt med alla lim och limtyper som finns på marknaden så hjälper vi dig välja ut ett passande lim för just dig!

Vad är polyuretanlim?

Polyuretanlimmens historik

Polyuretanlim sågs först som ersättare till epoxi, vilket de också blev bland annat för sandwichlimning. Skälet till att de så gärna ville hitta en ersättare var de epoxiallergier som uppstått med epoxilim. Sandwichlimning är idag fortfarande ett av de stora användningsområdena för polyuretanlim.

Idag är polyuretanlimmen en grupp med mycket stor spännvidd.  Polyuretanlim finns som både gummielastiska och hårda och förekommer i både 1- och 2-komponentform.

Så fungerar polyuretanlim

Gemensamt för alla polyuretanlim är att de är härdande lim och innehåller isocyanater som kemiskt reagerar för att till slut bilda en polymer.

1-komponent polyuretanlim

1-komponentslim härdar långsamt till en gummielastisk fog. De vanligaste 1-komponentpolyuretanema härdar i kontakt med fukt.

2-komponent polyuretanlim

2-komponentslim härdar genom att de två komponenterna blandas. 2-komponenttyperna härdar vid rumstemperatur, utan att krympa. De är lämpliga för fyllande fogar och används också för ren gjutning. Ofta säljs 2-komponentslimmen i en så kallad dubbelpatron som enkelt blandas och dispenseras med hjälp av en limpistol.

När är det lämpligt att använda polyuretanlim?

Jämfört med epoxilim kan polyuretanlim vara bättre plastlim tack vare dess lägre ytspänning. Den lägre ytspänningen ökar förmågan att väta plastmaterial. Till exempel limning av ABS, PC, polyuretan-plast och polyamid är ofta bra användningsområden för ett polyuretan-lim.

Styva och flexibla lim för olika krav

Ett stort användningsområde för polyuretanlimmen i industrin är som vi redan nämnt sandwichkonstruktioner. 2-komponentlimmen används för de hårdast belastade panelerna, t.ex. för kyl- och fryskarosser, och de fukthärdande, skummande 1-komponentlimmen för kärnmaterial med lägre volymvikt eller med kärna av kantställd mineralull.

Styva polyuretanlim räknas som konstruktionslim (eller strukturella lim), det vill säga att de har en hög styrka och stabilitet. Som namnet antyder kan du alltså använda dem för att hålla ihop strukturer av olika slag och kanske speciellt om strukturen är av plast.

Polyuretanelastomerer (de som blir gummi-aktiga efter härdning) har sitt största användningsområde inom montering av glasrutor i bilindustrin, både vid biltillverkning och i eftermarknaden när du behöver byta rutan på din bil. Också när du behöver ett mer flexibelt lim, så som vid limning av gummi, kan en polyuretanelastomer vara aktuell.

För samtliga polyuretaner ska man inte förvänta sig användbarhet över cirka 80-90 grader.

Miljöaspekter

Polyuretan klassas som härdplast och alla arbetsmiljöregler gällande härdplaster så som härdplast-utbildning och läkarundersökning ska följas av de personer som omfattas. Eftersom polyuretan innehåller isocyanater, som kan ha skadlig verkan på andningen, så är det viktigt att antingen sörja för en god ventilation, eller att använda andningsskydd. Miljömässigt så kan polyuretan (efter härdning) till exempel bli Svanen-godkänt.

Intresserad av mer information?

Vi har en mängd olika polyuretan-lim att välja bland. Kontakta oss för att få hjälp med rätt produkt.

Åldring av limfogar

I de flesta fall har din slutprodukt en viss livslängd och du vill att förstås att åldring av limfogar i din konstruktion ska ske så pass långsamt att den inte går sönder i förtid. Lim är egentligen bara en plast (som råkar vara bra på vidhäftning) och plaster åldras på grund av olika faktorer som vi går igenom lite längre ner i inlägget. När du konstruerar en limfog så är det bra att ta hänsyn till två olika åldringseffekter: åldring av själva limmet (även kallat kohesion) och åldring av vidhäftningen mot ytan av det material som du limmar (adhesion).

” Åldring av en limfog definieras som ändringen i kvalitet på limfogen som en funktion av tid och externa faktorer som bidrar till förändringen”

Ju längre en limfog kan motstå kemisk och fysisk belastning i kombination med mekanisk belastning, desto mer åldringsbeständig är fogen. Åldringen ställer man mot kraven för själva applikationen. Det vill säga att det inte får bli oacceptabla förändringar i limfogen när det gäller de egenskaper som är speciellt viktiga. Det kan till exempel vara styrkan, motstånd mot deformering eller liknande.

Av vad åldras limfogar?

Det finns tre huvudsakliga faktorer som påverkar åldring: Kemisk, fysisk och mekanisk belastning. Dessa påverkar både limfogens kohesion och adhesion och beror dessutom på vad det är som limmats, typen av lim som valts och förbehandlingen som utförts.  De är också i hög grad kombinerade med tid och hastighet – och av varandra.

Kemisk belastning

Kemisk belastning bidrar mer till åldring av limfogar vid högre koncentration och högre temperatur. Effekten varierar självklart också beroende på typen av kemikalie och typen av lim och material du limmat. Några exempel på kemisk belastning på en limfog:

  • Fukt och vattenkondensation.
  • Atmosfäriskt syre.
  • Gaser, lösningsmedel, rengöringsmedel, salter i omgivande i miljö.

Fysisk belastning

Fysisk belastning inkluderar till exempel ljus och värme. Effekterna av denna typ av belastning ökar om det dessutom finns annan typ av belastning som bidrar. Det är också viktigt att notera hastigheten som temperaturen förändras och under vilken typ och hur mycket mekanisk belastning fogen utsätts för vid förändringen. Exempel på fysisk belastning på en limfog:

  • Temperatur
  • UV-ljus

Mekanisk belastning

Kanske den enklaste att förstå sig på. Limfogen ska klara att hålla uppe en viss vikt, ska klara att bli tappad i golvet eller att bli böjd på ett visst sätt. Mekanisk belastning är påverkad av övriga belastningstyper. Exempel på mekanisk belastning som bidrar till åldring av limfogar:

  • Statisk belastning.
  • Dynamisk belastning.
  • Cyklisk belysning.
  • Slagbelastning.

Kombinationer av belastningar – se hela bilden

Säg att du har valt ett lim som ska tåla en viss temperatur. Allt är fint, limmet ligger inom rekommenderat temperaturområde som du ser på det tekniska databladet. Men sen kyler du slutprodukten ner väldigt snabbt av någon anledning och plötsligt så släpper limfogen. Då är det alltså kombinationen av temperatur och tid som är problemet (prova att välja ett lite mer flexibelt lim i fall som detta). Kanske är det två olika material du limmat ihop? Skillnaden i expandering (CTE) vid olika temperaturer ger upphov till en mekanisk belastning.

Eller så kanske temperaturen i sig är inget problem men så kommer limfogen i kontakt med en kemikalie samtidigt (även vatten räknas in som kemikalie!). Då kan det uppstå synergieffekter. Dvs kemikalien i sig är inga problem och temperaturen i sig är inga problem men kombinationen av de båda kan ge en mångdubbling av effekten och blir helt enkelt för mycket.

Vad är det som händer med limmet under åldring?

I princip handlar åldringen om att kemiska bindningar i limmet och i gränsskiktet mellan lim och yta bryts. Alla organiska material åldras genom oxidation, det vill säga genom reaktioner med syre från luften. Vissa reagerar snabbare än andra och som vi beskrivit ovan, beroende på vad limfogen mer utsätts för. Lim, som består av polymerer (långa molekylkedjor) som alltså bryts av. I och med detta, så minskar molekylvikten kontinuerligt. Till en början gör det inte så stor skillnad, kanske märker du inget på flera år. Men med tiden så kan limfogen nå den punkt där både kohesion och adhesion blir negativt påverkade.

För svagare bindningar än inom molekylen så sker åldring på liknande sätt. Det kan till exempel handla om att vatten smyger sig in i gränsskikt och konkurrerar ut de kemiska bindningar som skapat vidhäftning från början.

Metoder för att förutspå åldringen under specifika förutsättningar som slutprodukten kommer att utsättas för under sin livstid, kan alltså vara viktigt för att utvärdera ett lim, designen av en limfog etc.

Även kemin på det lim du väljer har ju en stor inverkan och kan vara bra att förstå grunderna av. Som exempel kan vi ta cyanoakrylat-lim som blir negativt påverkat av vatten som kryper sig in i limmet. Just denna typ av lim kommer att genomgå hydrolys, vilket innebär nedbrytning av polymerkedjor genom en kemisk reaktion med vatten. Hydrolys sker dock inte för till exempel silikoner eller epoxi, vilket visar på vikten av att välja rätt lim för rätt applikation och miljö.

Att förutspå åldring av limfogar

De flesta testmetoder utgår ifrån konceptet att en högre temperatur ökar hastigheten på nedbrytningen av polymeren och även minskning av vidhäftning. På så sätt kan man accelerera den åldring som skulle ske naturligt. I många fall utför man också värmecykling för att få med effekten av hastighet.

För att inte tester ska ta allt för lång tid, och – vilket vi nu har lärt oss – för att det är så många faktorer som påverkar åldring så att det är svårt att förutspå teoretiskt, så behöver vi utföra accelererade åldringstest. Därför så utsätter man limfogen under kortare perioder för relativt hög belastning (kom ihåg: allt från temperatur, fuktighet till kemikalier räknas in här). Vanligt är att man cyklar denna belastning för att simulera verkligheten.

Det är återigen viktigt att ta hänsyn till flera faktorer vid test i laboratoriemiljö som i verkligheten sen kommer att påverka livslängden av limfogen.

Testmetoder för av accelererad åldring av limfogar

Det finns ett flertal standarder för åldrings-testning av limfogar. Vissa inriktar sig mot speciella limtyper eller applikationer, elastiska lim till exempel. Tester kan utformas efter speciella standarder (ASTM osv) eller utifrån erfarenhet. Efter själva åldringen, så testar man provet mekaniskt för att utvärdera resultatet. Alla exempel nedan går också att kombinera och kanske till och med kombinera med att applicera mekanisk belastning samtidigt för att verkligen få veta om det finns några synergieffekter.

Några vanliga metoder för accelererad åldring i laboratoriemiljö är:

1) Klimatskåp med konstant klimat:

Förvaring i ett konstant klimat (temperatur och luftfuktighet) under längre tid som man anpassar efter användningsmiljön för slutprodukten. Ett vanligt exempel inom elektronik-industrin är 85 ᵒC och 85 % luftfuktighet i 2000 timmar (även kallat 85/85-test).

2) Klimatskåp med cykling:

I denna typ av test så försöker man simulera effekten av temperatur- och fuktförändringar över tid, till exempel för en utomhusapplikation där slutprodukten ska tåla variationer över dygnet och över året. En klimatkammare är vanlig att använda för att ställa in ett program med specifika tider för varje klimat. Denna cykel upprepas ett antal gånger för att simulera åldring.

Testa åldring av limfog med hjälp av klimatcykling
Cykeln repeteras ett antal gånger.

Cykling kan avslöja intressanta fenomen som en konstant temperatur inte alltid visar. Det finns fall där en produkt med betydligt lägre styrka och sämre vidhäftning presterar bättre tack vare sin större elasticitet och töjbarhet. Mer flexibla egenskaper kan agera stötdämpare under temperaturväxlingar, inte minst när du limmar ihop två olika material.

3) Kataplasma:

Lägg provet med limfog, till exempel en överlappsfog, i en stängd atmosfär genom att försegla den i PE-plast. Inuti har du lindat in provet i vattendränkt bomull. Sedan utsätter man provet för både höga och låga temperaturer enligt ett schema. Testet gör att eventuella korrosions-biprodukter inte har möjlighet att transporteras bort och kan påverka limfogens åldring ytterligare. Dessutom får man med effekten av frost.

4) Saltspray:

Saltspray-tester är vanliga att utföra när slutprodukten kommer att befinna sig i miljöer där risk för korrosion förekommer. Till exempel kan det handla om limmad metall i marina miljöer. Kontrollerade variabler så som temperatur, tryck och koncentrationer på själva saltsprayen (NaCl-lösning) simulerar verkligheten. En slags kombination av klimatcykling och saltspray är vanligt.

5) UV-beständighet:

Förutom klimatcykling kanske du vill veta att limfogen kommer att klara av att belysning av UV-ljus. Då kan du placera provet i en kontrollerad kammare och utsätta den för en viss dos strålning.

6) Kemikaliebeständighet:

Dränka provet i en viss (flytande) kemikalie (vatten inkluderat) under en viss tid och temperatur och mäta styrkan innan och efter eller kanske mäta absorptionen/hur mycket limmet sväller.

Många metoder finns det och ovan är bara några exempel. Det viktiga är att fundera på vad slutproduktens limfog kommer att utsättas för under sin livstid. Därefter kan du komma fram till vad som är lämpligt att testa och hur du ska bedöma resultatet (exempelvis genom mekanisk testning, läcktest eller liknande). Endast i få fall är det bara en faktor som påverkar åldring av limfogar.

Vill du ha hjälp?

Kontakta oss för att diskutera mer. Vi har bland annat klimatkammare att göra klimatcykling i som vi kan hyra ut.

Limma polyuretan: förbehandling och limval

Det är förhållandevis lätt att limma polyuretan (PU), dvs att de flesta lim har bra vidhäftning till plasten. Däremot kan det vara svårare att bestämma sig för vilket som passar bäst. Det finns också olika typer av polyuretanplast: härdplaster och termoplastisk samt styv hårdplast, flexibel elastomer eller skum.

Förbehandling av polyuretan

Innan limning kan det vara bra att fundera över förbehandling av polyuretanplasten.

I princip alltid är det en fördel om ytan som ska limmas är ren. Polyuretan kan vara känsligt mot mer aggressiva lösningsmedel så undvik till exempel aceton och välj istället isopropanol eller något annat anpassat rengöringsmedel och se till att ytan är torr innan limning. Detta kan också vara bra att tänka på vid rengöring av spill.

Någon annan förbehandling brukar det oftast inte finnas något behov av.

Limval för polyuretan-plast

För att limma polyuretan vill vi se till att limmet är anpassat till den typ av polyuretan som ska limmas. Är det ett flexibelt polyuretangummi kan ett flexibelt lim vara rätt väg att gå medan det för en hårdplast kan passa bäst med ett konstruktionslim till exempel.

Snabblim

För mindre detaljer vid inomhusbruk kan cyanoakrylat (snabblim) vara ett alternativ. De flesta industriella cyanoakrylat har vidhäftning mot polyuretan och produkten väljs utifrån de egenskaper som behövs på limfogen. Det kan till exempel vara slagtåligt, ha olika viskositet eller vara mer flexibelt.

För flexibel polyuretan-elastomer (gummi) passar ett flexibelt cyanoakrylat bäst då det kan ta upp eventuella rörelser bättre. Exempel på produkt: Permabond 2050 eller någon av Permabonds nya superflexibla cyanoakrylat-lim.

Vid limning av polyuretanskum kan det vara en fördel att använda en aktivator så som Permabond CSA-NF på ytan innan applicering av limmet.

Konstruktionslim

För att limma hårdplast av polyuretan (styv PU) kan epoxilim, polyuretanlim eller strukturella akryllim användas. I de flesta fall är ett 2-komponentslim att föredra då det kan härdas vid rumstemperatur och värmetåligheten på plasten inte blir ett problem (räkna med att det behövs minst 100 ˚C för ett värmehärdande lim).

Vid möjlighet att komma åt limfogen med ljus från en UV-lampa kan UV-lim också vara ett alternativ.

Flexibla lim

Vid behov av ett flexibelt lim är MS-polymerlim ett bra val. De är mjuka, flexibla och miljövänliga och finns som både 1-komponents fukthärdande och 2-komponents som härdar vid blandning.

Det finns också så kallade ”hybrid-lim” som är som ett mellanting mellan ett epoxilim och MS-polymer.

Du kan också utvärdera silikon och flexibelt polyuretantätningsmedel.

Övrigt

Det finns fler limsorter så som spraylim, smältlim mm som kan passa vissa applikationer.

Behöver du hjälp att välja?

Kontakta oss så hjälper vi till!

Limfilm – applicera limmet utan kladd

De flesta av oss är nog bekanta med lim som man köper i flytande form. Limfilm är en lite annorlunda typ av lim som inte kommer i en tub eller burk utan som färdiga tunna filmer. För att filmen ska få vidhäftningsförmåga krävs det att limfilmen aktiveras på något sätt. I majoriteten av fallen så sker aktiveringen med värme (och tryck) men även speciella aktivator-vätskor finns.

Konceptet limfilm kan tyckas likt dubbelhäftande tejp men skillnaden är att limfilmen i slutändan får samma typ av egenskaper som ett flytande lim skulle haft genom att filmen härdar. Tejp klibbar fast i ytorna genom applicering av tryck (Pressure Sensitive Adhesive) medan limfilmen och dess vidhäftning aktiveras genom exempelvis värme och då genomgår en kemisk reaktion – dvs härdningen.

Varför använda limfilm?

Här kommer några fördelar med att använda limfilm jämfört med ”vanligt” lim:

  • En limfilm är lätt att hantera utan kladd.
  • Ingen komplicerad utrustning för applicering krävs.
  • Sammanfogningen kan automatiseras på enkelt sätt.
  • Det går att stansa ut former från limfilmen för att få en exakt geometri som är lika varje gång. Det inkluderar fogtjockleken som enkelt går att kontrollera.
  • Inget lim kommer att hamna utanför fogen då du skär ut limmet i rätt form redan från början.
  • Miljövänligare då det inte är någon risk för spill.
  • Finns som termiskt och/eller elektriskt ledande varianter.

Användningsområden för limfilm

Limfilmer har stor användning inom flygindustri och även inom fordon. Exempel är tätning av elektronik, värmeledande limfilmer för limning av kylflänsar, displaylimning mm.

Limfilm av epoxi

Den vanligaste typen av limfilm är baserad på epoxi, eller snarare modifierad epoxi. Äldre typer har även kunnat vara baserade på fenol/vinyl.

I princip så handlar det om att man har en delvis härdad epoxi i form av en tunn film. I övrigt fungerar limmet som en vanlig 1-komponentsepoxi, med andra ord ett strukturellt lim med hög styrka.

På engelska går limfilm ofta under begreppet B-stage epoxy film. (PS. Det finns även B-stage epoxy som läggs ut i våt form om det känns mer intressant. Då kan du skapa din egna limfilm direkt på en detalj kan man säga. Efter applicering så torkar den lösningsmedelsbaserade epoxin på ytan och du kan aktivera den i ett senare skede med värme/tryck).

Oftast så får du epoxi-limfilm som ligger mellan två skyddsfilmer alternativt på rulle. Tjockleken varierar men kan ligga runt 25-125 mikrometer. Typiskt så kan du härda en epoxibaserad limfilm vid mellan 125 och 175 °C under 30-60 minuter och har god vidhäftning till metaller, keramer, glas och dessutom vissa plaster och gummi.

Processen för limfilm av epoxi

  1. Ta ut limfilmen från frysen.
  2. Låt filmen acklimatiseras till rumstemperatur i 1-2 timmar.
  3. Dra bort skyddsfilmen från ena sidan.
  4. Applicera limfilmen.
  5. Lägg ihop detaljerna som du ska sammanfoga.
  6. Härda limfilmen med hjälp av rekommenderad värme och tryck. Ofta kräver de en temperatur på minst 100 °C.

Produkter

Vi har epoxibaserade limfilmer från Resin Design

Limfilm av silikon

Limfilmer baserade på silikon existerar också. Till skillnad från epoxifilmer så använder du dessa med en aktivator istället för värme och tryck för att få filmen att härda. Silikon-limfilmer kan du använda för limning av silikon mot silikon eller silikon mot metall samt vissa plaster där du behöver kort processtid och en jämn fogtjocklek.

Processen för limfilm av silikon

  1. Applicera aktivator på de ytor som limfilmen ska limma ihop och låt torka.
  2. Dra sedan bort skyddsfilmen från ena sidan av limfilmen och lägg på plats.
  3. Dra bort skyddsfilmen från andra sidan och för ihop ytorna.
  4. Låt härda i rumstemperatur eller snabba på med värme.

Produkter

Nusil R-2682-12

Nusil CV-2680-12 (lågutgasande)

Resin Design

Så hanterar du frysta limsprutor

Epoxilim från Epo-Tek (Epoxy Technology) går i många fall att köpa färdigblandade i mindre sprutor. Att köpa frysta limsprutor gör att du slipper oroa dig för att väga upp material, blanda tillräckligt mycket och på rätt sätt och överföra till någon form av dispenserbar förpackning. Allt detta är redan gjort åt dig och sprutorna är redo att kopplas in i din dispenser. Dessutom får du ofta en högre kvalitet i din process då limsprutorna förbereds av erfaren personal och med noggranna rutiner.

Nu ska vi gå igenom några tips på hur du bör hantera dessa frysta limsprutor med epoxi.

Förvaring av frysta limsprutor

Vi fraktar limsprutorna till dig frysta tillsammans med med antingen kolsyreis eller med kylklampar för att hålla kylan (beroende på hur snabb frakten är). Så fort paketet kommer fram bör du flytta sprutorna in i frysen så snabbt som möjligt. Helst ska denna frys vara inställd på -40 ᵒC. Om du bara har en vanlig frys som håller -20 ᵒC, tänk på att hållbarheten blir kortare än vad som står i dokumentationen.

Röra vid sprutorna?

Försök att låta bli att ta på själva sprutan. Håll i sputorna i tippen/korken eller i ”flänsarna” = de utstickande plastbitarna på andra sidan. Om det känns svårt, prova att ha på dig ett par isolerande handskar.

Varför då då? Jo, om du med ett varmt finger rör vid sprutan så kommer limmet att försöka dra ifrån kanten på sprutan. Det kan orsaka tomrum och kan förenkla för luft och fukt att ta sig in i sprutan. Det vill vi inte då det kan försvåra både dispensering och härdning så det är bättre att hålla sig på säkra sidan.

Tina frysta limsprutor

Innan du är redo att använda limmet så är det dags att börja tina upp de frysta limsprutorna. Helst ska du låta sprutorna tina i en vertikal position med korken nedåt. En provrörs-ställning brukar vara ett bra hjälpmedel. Undvik att tina sprutorna liggandes.

Vid normal rumstemperatur kan du räkna med ungefärlig tid för tining:

  • 1-3 ml (cc) spruta: ca 15 minuter
  • 5 ml spruta: ca 30 minuter
  • 10 ml spruta: ca 40-50 ml

Om produkten känns för tjock efter denna tid, vänta en stund till innan du dispenserar.

Brukstid efter tining

Brukstiden, eller pot life som det heter på engelska hittar du i det tekniska databladet för produkten. Den faktiska tiden kommer att vara lik vad som står  kommer att vara l5. The pot life of the syringe packaged material will be similar to the pot life listed on the datasheet for the product.  Keep in mind the time needed to thaw the product as well as for packaging.  The user should be conservative with the syringe pot life so as not to affect the performance of the adhesive by dispensing too close to the end of the recommended pot life. 

Frysa om limsprutan en gång till?

Var försiktig med att frysa om sprutan igen efter tining. Problem som kan uppstå är att fukt och även luft fastnar i sprutan och kan ställa till det med både livslängden på limmet och även orsaka fel i härdningen.

Det är bättre om du beställer sprutor med den mängd du kommer att använda varje gång. Tänk på att det går bra att exempelvis beställa 3 ml sprutor som bara är fyllda med 1 ml. Kontakta oss gärna för hjälp att optimera och undvika onödigt spill.

Fryst plast är skör

Sprutorna som limmet levereras i kan bli sköra i fryst tillstånd och kan enkelt spricka om du till exempel skulle tappa den. Hantera därför med varsamhet.

Mer info

Är du intresserad av att börja färdigblandat lim i frysta limsprutor? Kontakta oss för att höra om alternativ som passar dig och din limningsprocess.

Här nedan hittar du också en instruktionsvideo direkt från Epoxy Technology:

Allt du behöver veta om viskositet för Industrismörjoljor

Viskositet för smörjoljor är ett mått på dess trögflutenhet, och mäts i mm²/s enligt ISO-standard (1 cSt, centiStoke = 1 mm²/s). Enheten mm² refererar till arean på midjan i kapillärsektionen på mätinstrumentet och s är per sekund (se bilden nedan). Beräkning av oljans viskositet görs sedan med formel.

Mätning av viskositet för smörjoljor

Vanligtvis används ett så kallat kapillärrör där man registrerar tiden det tar för en viss mängd olja att rinna genom midjan i kapillärröret. Därigenom kan man bestämma oljans viskositet, den kinematiska viskositeten (OBS: skillnad från dynamisk viskositet som ofta anges för högre viskositeter tex när oljan är kall eller för lim mm). I de allra flesta fall sker detta i automatiska viskositetsmätare.

Koncept för mätning av (kinematisk) viskositet för smörjoljor.

Benämning av viskositet för smörjoljor

Tidigare och fram till 1977 så mätte man Industrioljors viskositet på flera olika sätt och vid olika temperaturer vilket kunde resultera i fel val av olja . Numera har man enats om att mäta oljans viskositet enl. ISO VG vid 40ᵒC. Därigenom så namnges oljan oftast med ett produktnamn följt av den 40 ᵒC viskositeten.  Tex, ”Hydraulolja 32” innebär ISO VG 32,  

Som jämförelse har vatten en ca viskositet på ca. 1 cSt. Det betyder att en hydraulolja ISO VG 32 är 32 gånger mer trögflytande jämfört med vatten. Inom en ISO VG klass får viskositeten avvika +/- 10%..

Viskositetens temperaturberoende och viskositetsindex

Till skillnad från vatten så förändrar sig oljas viskositet med temperaturen, den blir tjockare när det blir kallt och tunnare när det blir varmt. Beroende på hur mycket oljan förändrar sig med temperatur kan bero på fler saker, som tex olika oljekvaliteter, typer eller tillsatser. Viskositetsförändringen som funktion av temperatur benämns som oljans viskositetsindex, VI.

En olja med ett VI på, t.ex. 95 går bra att använda inomhus med måttliga temperaturförändringar.  För att en olja skall vara användbar utomhus så bör den ha ett högre VI på ca 150 eller mer för att inte oljan skall bli för tjock när det är kallt.

Höja viskositetsindex med additiv i form av polymerer

Normalt när man tillverkar en smörj- eller hydraulolja av mineralolja för utomhusbruk, behöver man höja basoljans viskositetsindex som ofta ligger strax under 100 naturligt. För att göra det använder man en tunn ingående mineralbasolja som fungerar bra vid låga temperaturer. Sedan tillsätter man en polymer som motverkar att oljan blir för tunn när den blir varm.

Exempel: Ska man göra en smörjolja för utomhusbruk med ISO VG 46 så utgår man från en basolja med en lägre viskositet tex. ISO VG 32. I blandningsfabriken tillsätter man en polymer som förtjockar upp oljan till en ISO VG 46.

Polymererna kan liknas vid ”garnnystan”. När det är kallt så krullar dom ihop sig till bollar och påverkar inte oljans viskositet men när det är varmt så sträcker dom på sig och trasslar in sig i oljemolekylerna, vilket därmed motverkar att oljan blir för tunn. 

Nackdelen med det här additivet är att polymererna (långa molekylkedjor) kan klippas av. Det kan hända vid höga tryck eller höga flöden genom trånga kanaler och i pumpar. Detta kallas för att oljan ”skjuvas ned”, det vill säga att additivet för att förbättra oljans VI förbrukas med tiden vilket i sin tur innebär att viskositetsegenskaperna går tillbaka till basoljans urspungsviskositet.

En nerskjuvad olja blir med tiden tunnare samtidigt som viskositetsindex sjunker.

Naturligt högt viskositetsindex

Med en högre kvalitet på mineraloljan eller, ännu bättre – med en SHC basolja, så får man ett naturligt högt viskositetsindex. Man behöver inte använda lika mycket VI-förbättrande polymerer, eller i vissa fall inga sådana tillsatser alls. Man får mycket bra viskositetsegenskaper per automatik med en SHC-olja, som då inte har några tillsatser som kan skjuvas sönder. Det vill säga den behåller både sin viskositet och sitt höga VI över tid.

Med en syntetolja (röd) får man ett naturligt högt viskositetsindex, vilket innebär att oljan förändrar sig mindre med temperatur. SHC-oljan motsvarar en 220 olja vid 40° och en 320 olja vid 100°C

Fortsatt läsning

Lär dig mer om olika basoljor

Lär dig mer om fördelarna med syntetolja

Vill du ha hjälp med att välja ut bästa smörjoljan för just dina behov?

Kontakta oss så hjälper vi till!