Tystnad är guld värt – 7 sätt att minska NVH-problem i fordon

Utvecklingen av material, teknologier och teknik gör att tillverkare nu kan erbjuda mer kompakta, mjukare och tystare fordon. Både bilar och motorer har blivit mindre, smartare och tystare.

Men, genom att erbjuda den förfinade, sköna körupplevelsen som vi alla vill ha, har också en oönskad sidoeffekt uppstått – förare kan nu höra minsta ljud som bilen ger ifrån sig.

Vibrationer, gnissel och skallrande kan uppfattas som tecken på dålig kvalitet. Det är anledningen till att tillverkare satsar så mycket på design av innermiljö för att undvika denna typ av oljud.

NVH, det vill säga Noise (oljud), Vibrationer och Harshness (kärvning) beror till stor del på mekanisk kontakt mellan bildelar och inredningskomponenter. Detta måste åtgärdas omedelbart, annars kan det förstöra en förares komfort och körupplevelse. Vi går här igenom 7 sätt att dramatiskt öka ett fordons upplevda värde genom att minska på NVH.

7 sätt att minska NVH-problem för att öka ett fordons upplevda värde

7 sätt att åtgärda NVH-problem i fordon

Specialist-utveckling

Tillverkare är beroende av att leverantörer har gjort väg- och ban-testning på alla ingående komponenter i fordonet. Om man använder rätt leverantör, är denna process gjord mycket noggrant, och inkluderar minimering av oljud som kan uppkomma.  

Design och material

Den valda designen, de ingående materialen och hur de tillverkas och förfinas, bidrar alla till hur mycket oljud som avges, speciellt i lyxfordon. Men ofta (och kanske inte heller felaktigt) kan prestanda ges högre prioritet än låg ljudnivå, så detta måste tas i beaktande när en viss design väljs.

Tillverkares fördelaktiga funktioner

Genom att införliva tillverkarens fördelaktiga funktioner så som avfasade avslut eller att addera öppningar för att förbättra bromsklotsars ljudbild, kommer det hjälpa mycket att reducera NVH.

Ersätt alla korroderade delar

När en del byts ut, se över alla närliggande delar då dessa ofta är korroderade, slitna, eller kanske saknas. Även om korrosionen är minimal leder det ofta till ökning av NVH-problem, trots en nyinstallerad detalj.

Analysera ditt val av smörjmedel

Varje del måste smörjas ordentligt för att undvika, eller förebygga korrosion. Smörjmedel har en nyckelroll att spela för att förhindra missljud, gnissel, och kärv-problematik. Tänk noga igenom ditt val av smörjmedel, det är sällan som ett specifikt smörjmedel fungerar för allt. För mer detaljerad information, ta en titt på länken i slutet av denna artikel och kontakta oss gärna för råd.

Rengör alla delar

Att byta ut en del utan ordentlig rengöring kostar onödig tid och pengar, men kan också leda till ökad rörlighet som i sin tur leder till ökade NVH-problem.

Använd delar med hög kvalitet

Se till att du monterar kvalitetsdelar och tillbehör som är avsedda för applikationen i både storlek och specifikation. Snålar man med ovan leder det till mer rörlighet och korrosion, vilket i sin tur leder till ökad NVH-problematik.


Ändrade konstruktionsstandarder för fordon måste hänga med i en ökad lista av olika krav. Ingenjörer, konstruktörer, leverantörer och tillverkare är alla under ökat tryck att prestera. Om du vill hänga med i dessa förändringar, är det viktigt att prioritera långtidsvärde framför initial kostnad.

Ladda ner Krytox™ senaste e-bok om eliminering av oljud och andra fördelar med att välja rätt smörjmedel för fordonsapplikationer: Choosing the Right Automotive Lubricant: Ensuring Optimal Performance for Extended Vehicle Life

©2020 The Chemours Company FC, LLC. Krytox™ och alla associerade loggor och bilder tillhör The Chemours Company FC, LLC

Seal against fuel with fluorosilicone

The unique properties of fluorosilicone (FMVQ) can solve issues in applications where both a wide operating temperature and resistance to fuel and other solvents is necessary. For these types of applications, such as when you need to seal against fuel, tradtitional silicone adhesives fall short.

Silicone adhesives are often an excellent choice for bonding or sealing against a number of fluids. They can even handle being immersed in said fluid during long persionds of time. But there are certin fluids that will make silicone swell, or even deteriorate it. Among these fluids are for example gasoline, organic solvents and fuels as well as silicone fluids. For these harsh conditions, the solution to the problem is fluorosilicone.

Chemical compatibility of fluorosilicone

Just like regular silicone elastomers, fluorosilicones offer a similarly wide operation temperature, oxidative stability and remarkable flexibility. They are also highly resistant to heat, ozone and sunlight (UV).

In other words, fluorosilicone works just lika a regular silicone (dimethyl silcione) would, but with increased resistance to fluids such as gasoline, diesel, acetone and alcohol. Additionally, fluorosilicone does not swell in regular silicone fluid and vice versa.

In the picture below, the abilities of fluorosilicones are displayed compared to a regular silicone. Details of the same dimensions have been immersed in jet fuel. After a certain time, the samples are taken out of the fuel and weighed to see how much they have absorbed. The difference in swelling is quite substantial – the winner being fluorosilicone.

Tätning som tål bensin
Swelling of regular silicone compared to fluorosilicone in jet fuel (source: Nusil).

Important to note, however, is that fluorosilicone is less resistant than regular silicone against polar fluids. Polar fluids include ketones, aldehydes, amines and break fluids that are not based on petroleum.

Fluorosilicone chemistry

The side group of fluorosilicone

The chemical difference between a regular silicone and a fluorosilicone is that the fluorosilicone has trifluoropropyl-groups (-CH2CH2CF3) covalently bonded to the main polymer chains. Flourosilicones can have different levels of these side groups depending on the desired properties. There are for example products with 100 mol% fluorosilicone and 50 mol% fluorosilicone. Sometimes, you can also run across the term FMVQ which esentially means fluorosilicone.

When to pick fluorosilicone

Fluorosilicone can be used to seal against fuel, gasoline, diesel, non-polar solvents and silicone fluids. They can be used as adhesives, sealants, moulded silicone parts or protective coatings that may come in contact with these types of fluids.

Common uses for fluorosilicone are within the automotive and aviation industries. A quite common application is the sealing of fuel tanks. Often in automotive applications, the combination of fuel and high temperature resistance is necessary in order to maintain the properties that would make you choose silicone to begin with. Tests show that fluorosilicones are superior to regular silicones for these types of challenges that you may encounter when you need to seal against fuel.

The biggest drawback of using a fluorosilicone is the price which is substantially higher than for a regular silicone adhesive. Fluorosilicone is therefore notheing you will want to choose unless there is a need for it.

Product recommendations

Nusil FS-3730 is a 1-component moisture curing fluorosilicone adhesive.

Nusil CF1-3510 is a 2-component, heat curing fluorosilicone.

There are many more options so please contact us for advice!

Also check out Nusil’s selector guide and fluorosilicone flyer with tons of product options.

Täta mot bensin med fluorosilikon

De unika egenskaperna hos fluorosilikon (FMVQ) löser problem i applikationer där både ett brett temperaturintervall krävs samt tålighet nog för att täta mot bensin och andra lösningsmedel. Där faller traditionella tätningsmedel kort.

Silikonlim fungerar ofta utmärkt som tätningsmedel och tätar effektivt mot diverse vätskor. De klarar sig till och med bra när de helt är nersänkta i vätskan under lång tid. Men det finns vätskor som får silikoner att svälla eller till och med bryter ned dem. Till dessa ämnen hör till exempel bensin, organiska lösningsmedel och bränslen, samt silikonolja. Under dessa tuffa förhållanden heter lösningen på problemet fluorosilikon.

Fluorosilikonens kemikalietålighet

Liksom silikonelastomerer erbjuder fluorosilikon också ett liknande brett driftstemperaturområde, oxidativ stabilitet, enastående flexibilitet, och är resistenta mot värme, ozon och solljus (UV).

Med andra ord fungerar fluorosilikon precis som vanlig silikon (dimetylsilikon) men tål sådana vätskor som bensin, diesel, aceton och alkohol. Dessutom sväller inte fluorosilikon i vanlig silikonolja och vice versa.

I bilden nedan demonstreras flourosilikonens egenskaper jämfört med vanlig silikon. Lika stora detaljer har här sänkts ner i flygbränsle och efter en tid vägs detaljerna för att kunna räkna ut hur mycket de svällt. En större svällning innebär att silikonen absorberat mer vätska. Som du kan se i bilden är det tydligt vilken som är bäst i detta fall: fluorosilikonen.

Tätning som tål bensin
Svällning av vanlig silikon jämfört med fluorosilikon i flygbränsle

Viktigt att veta är dock att fluorosilikon är mindre tåligt än vanlig silikon mot till exempel polära vätskor så som alkohol, ketoner, aldehyder, aminer och bromsvätskor som inte är baserade på petroleum.

Fluorosilikonens kemi

Sidogruppen på fluorosilikon

Skillnaden mellan en vanlig silikon och en fluorosilikon rent kemiskt är att fluorosilikon har trifluoropropyl-grupper (-CH2CH2CF3) bundna till silikonens polymerkedjor. Flourosilikoner kan ha olika grader av denna sidogrupp i kedjan beroende på vilka egenskaper som eftersöks. Det finns till exempel produkter med 100 mol% fluorosilikon och 50 mol% fluorosilikon. Ibland kan du också stöta på termen FMVQ.

När ska jag välja fluorosilikon?

Fluorosilikon kan du använda för att täta mot bensin, diesel, opolära lösningsmedel och silikonolja mm. De kan också användas som lim, tätning, gjutna detaljer eller skyddande beläggningar som kan komma i kontakt med dessa ämnen.

Vanliga användningsområden är inom fordon och flyg. Det kan handla om att till exempel täta bensintankar. Ofta, för funktionens skull, behöver silikon i fordonsapplikationer vara både bränsle och temperaturbeständig för att bibehålla de egenskaper som gjorde silikon värdefullt för tillämpningen från början. Tester visar att fluorosilikoner är mycket bättre på dessa utmaningar än dimetylsilikoner.

Nackdelen med fluorosilikon är dock priset som är betydligt högre än för vanlig silikon så det är därför troligtvis inget som du vill använda när det inte finns behov av det.

Tips på produkt

DowSil 730 FS är en 1-komponents fukthärdande fluorosilikon

Nusil har också ett stort sortiment av fluorosilikoner i alla tänkbara former. Klicka här för att komma till en urvalsguide.

Kontakta oss gärna om du vill ha tips på fler typer av fluorosilikon-produkter!

Felsökning av problem med bubblor i polyuretan-gjutmassa

Varför vill vi inte ha bubblor? Förutom att det inte är estetiskt vackert så kan det också leda till betydligt värre besvär. Bubblor i en polyuretan-gjutmassa kan till exempelleda till sprickor genom att luft gärna expanderar vid högre temperaturer. Det gör att det blir stora spänningar av dessa små luftbubblor och som tillslut kan skada gjutmassan och förhindra den från att göra det den ska – nämligen skydda det du gjuter in.

Det finns tre olika anledningar till varför du upplever att det är bubblor i din ingjutning när du arbetar med polyuretan:

  1. Inkapslad luft
  2. Inblandad luft
  3. Fuktskador

Inkapslad luft i ingjutning

Tecken på att ditt problem är inkapslad luft är att luftbubblorna oftast ligger på samma ställe på detaljen. Dessa problem är också typisk för vissa typer av konfigurationer som gör att eventuella bubblor fastnar utan möjlighet att ta sig uppåt och bort från gjutmassan.

Lösningen: Revidera designen på din detalj. Om detta inte är möjligt kan du testa om det hjälper att förvärma detaljen för att luften lättare ska kunna röra sig eller använda en gjutmassa med längre brukstid för att ge bubblor mer tid att stiga till ytan och försvinna.

Exempel på design som kan ge inkapslade luftbubblor.

Inblandad luft i gjutmassa

När de två komponenterna på din polyuretan-gjutmassa blandas är det svårt att få blandningen helt luft-fri och ibland kan det vara nödvändigt att avgasa blandningen innan ingjutning. Tecken på att det är inblandad luft som är problemet är att bubblorna är små och runda och framförallt finns på ytan.

Potentiella orsaker och lösningar:

  • A-komponenten har för kraftig omrörning – avgasa gjutmassan och åtgärda orsaken.
  • Luft eller läckor i ledningar eller pumpar – avgasa gjutmassan & åtgärda orsaken.
  • För högt tryck i behållaren kan leda till att luft nästan trycks in i materialet, framför allt om denna har låg viskositet. Detta problem är ovanligt men det händer. Sänk trycket och/eller använd en tryckplatta.

Fuktskador på polyuretan

Polyuretan är känsligt för fukt. Vattenmolekyler gör att härdningsreaktionen till viss del ersätts av en sidoreaktion i vilken en gas bildas. Det betyder alltså att både de slutgiltiga egenskaperna på polyuretanen kommer att förändras då reaktionen inte gått till på rätt sätt och att den blir full med bubblorna som bildas.

Gjutmassan har blivit fuktskadad.

Typiskt märker du detta genom att hela ingjutningen har bubblor i sig och har jäst nästan som en deg eller skum. Om du har otur och B-komponenten blivit fuktskadad kan detta dessutom leda till att poyurea bildas. Polyurea kan blockera rörledningar och skada pumpar….

Hur du kan ta reda på att din gjutmassa blivit fuktskadad:

Dispensera din blandning i två koppar. Härda sedan den ena i rumstemperatur och den andra i ugnen. Om gjutmassan är fuktskadad kommer den ugns-härdade också att ha bubblor, möjligen till och med mer än den i rumstemperatur.

Det kan också vara bra att jämföra resultatet med en ny batch gjutmassa. Ta till exempel A-komponenten och blanda (manuellt) med den gamla B-komponenten och härda i ugn. Om detta prov inte heller är ok tyder det på att A-komponenten är fuktskadad.

Lösningen: Tyvärr går inte en fuktskadad polyuretan att rädda. Det är bara att byta ut. Se till att du förvarar produkten rätt i fortsättningen och undvik att låta den stå öppet och ta upp fukt. Om du använder någon typ av silica-filter eller liknande, kontrollera att detta fortfarande fungerar.

Det du gjuter in har fukt på ytan

Om det är extra fuktigt i lokalen eller om du jobbar med en plast som lätt drar åt sig vatten, som till exempel är vanligt för polyamid / Nylon / PA, kan du se att det bildas bubblor i polyuretan-materialet närmast materialet, dvs i kanterna. Detta är enkelt att testa för. Placera en av dina detaljer på torkning i ugn i 2 timmar vid 80 grader. Gjut sedan in denna och jämför med en obehandlad detalj som härdas på samma sätt. Om polyuretanen i den för-torkade detaljen är ok men det finns bubblor i den obehandlade polyuretanen så tyder detta på att fukt i plasten är problemet.

Lösningen: Torka dina detaljer i ugn innan ingjutning.

För hög luftfuktighet

Att luftfuktigheten är för hög brukar kunna ge små bubblor bara på ytan av ingjutningen. Luftfuktigheten kan stiga under sommaren (speciellt precis innan oväder) och ge ovanligt höga nivåer. Du kan också uppleva detta problem om du använder en långsamt härdande polyuretan där det finns mer tid för den att dra åt sig fukt, eller om något annat i närheten ökar fuktigheten lokalt.

Optimal luftfuktighet för polyuretaner ligger någonstans runt 30-40 % RH vid 20-25 grader. Över ca 50-70 %, kan problem med bubblor börja uppstå.

Hur du tar reda på om det är luftfuktigheten som är problemet:

Dispensera gjutmassa i två koppar. Härda den ena i ugn och den andra ute i rumstemperatur (dvs samma test som för fuktskador på själva gjutmassan). Om den gjutmassa om härdats i ugn är ok men inte den i rumstemperatur tyder det på att det är den höga luftfuktigheten som ger defekter.

Lösningen: Vid högre luftfuktighet än normalt, härda i ugn. Håll gärna koll på luftfuktigheten i framtiden så att ni kan förutspå eventuella problem.

Annat som stör härdningen

Det kan vara lösningsmedel, släppmedel, oljor, tejper, snabblim mm som lämnat rester.

Har du problem i din process och behöver hjälp?

Kontakta oss för råd och hjälp att välja en lämplig gjutmassa från till exempel WEVO, Dow, Electrolube eller ALH Systems!

Varför är det så viktigt med rengöring före limning?

Du bör alltid limma mot väl rengjorda ytor, utom i vissa undantagsfall, se nedan. Det spelar ingen roll hur mycket energi du lagt på att välja ut rätt lim för det material du ska limma mot om det i slutändan inte är det materialet du faktiskt limmat mot utan smuts. Därför är rengöring innan limning så viktigt.

När det kommer till föroreningar på ett materials yta så finns det tre sätt att lyckas få vidhäftning och styrka:

  1. Ordentlig rengöring innan limning = Limmet kommer i kontakt med en ren och hållfast yta.
  2. Föroreningarna är hållfasta, beständiga och väl förankrade till underlaget.
  3. Limmet löser föroreningarna som blandas in i limmet.

I de allra flesta fall så gäller alternativ 1, inte minst för att vi ofta inte vet vad föroreningarna är för något. Lim har inte så stark vidhäftning till fett/smuts/damm som i sin tur inte har så stark vidhäftning till ytan. Ett recept som är gjort för att misslyckas.

Rengöring med lösningsmedel

Lösningsmedel är ofta det första man provar för rengöring av en yta innan limning och ofta är det fullt tillräckligt. Var dock försiktig. Lösningsmedel löser upp fetter bra men vad händer sedan: Lösningsmedlet dunstar bort och kvar blir vadå? Jo, fettet som inte kan avdunsta. För att lyckas med rengöringen med lösningsmedel och få så lika resultat varje gång, tänk på att alltid ha samma typ av trasa eller papper (med uppsugande förmåga), och försöka att låta bli att gnugga utan mer dra från ena sidan till den andra.

Isopropanol – ett bra första steg

Ofta ger rengöring med lösningsmedel ett ganska bra resultat och går snabbt och enkelt. Att torka med iso-propanol (ofta utspädd 50:50 med vatten) är ett första bra steg att prova och för det mesta tillräckligt för att få bort mindre mängder orenheter så som damm och fingeravtryck.

Starkare lösningsmedel vid behov

Starkare lösningsmedel så som aceton, MEK (metyl etyl keton) eller heptan kan behövas om ytan är täckt med till exempel smörjfett eller olja. Det kan hända för vissa metaller som till exempel fraktas med ett skyddande lager olja.

Har vi en kombination av både en oljig yta och som dessutom är väldigt smutsig så kan tuffare metoder behövas för rengöring. Då kan du överväga ett industriellt avfettningsmedel följt av en torkning med lösningsmedel.

Var också försiktig med vilket lösningsmedel du väljer för vissa plaster. Aceton är till exempel ett allt för kraftigt lösningsmedel för polykarbonat som smälter och krackelerar vid kontakt. Iso-propanol (IPA) är något mildare och brukar ofta vara ett bra val som första-steg. Dock kan extra känsliga plaster spricka även av detta. Sitter du med en polykarbonat till exempel som kanske till och med redan har visa inbyggda spänningar i sig från håltagning eller annat, bör du vara extra försiktig.

Klicka här för att lära dig mer om spänning-känsliga plaster.

Rengöring med vatten-tvätt

Vatten kombinerat med ett rengöringsmedel/diskmedel är ett riktigt bra sätt att rengöra en yta på. Till skillnad från lösningsmedel som, precis som det låter, löser upp föroreningar så gör rengöringsmedel i kombination med vatten att föroreningarna också enkelt går att skölja bort. Det kan ibland beskrivas som att fiskar (rengöringsmedlet) äter upp smutsen, sjunker mätta till botten och sedan spolas bort. Vatten är dessutom bra på det sätt att det löser upp det som lösningsmedel har svårt med – det vill säga salter- och är således ett väldigt mångsidigt medel. Vi har exempel ute i industrin där man använder diskmaskiner som vattentvätt.

Kom ihåg att skölja ordentligt efter vattentvätten – helst med avjoniserat vatten då vanligt kranvatten innehåller ämnen som kan lämna rester.

Rengöring med plasmatvätt

Behöver du uppnå ett mycket mer repeterbart resultat som blir samma varje gång? Då kanske plasmatvätt är något för dig. Plasman rengör automatiskt likadant varje gång och går mycket mer på djupet än till exempel lösningsmedels-rengöring. Dock så brukar man generellt vilja rengöra innan själva plasmarengöringen då grova föroreningar tar tid att få bort med plasma. Tänk dig plasman som en supernoggrann rengöring av sådant ditt öga kanske inte ens ser. Plasman når in i de allra minsta ojämnheterna utan problem och tar bort även minimala organiska föroreningar så som oljor, vax, fett och släppmedel – utan att lämna rester.

Plasman är en så kallad torr metod vilket betyder att den inte använder några kemikalier eller lösningsmedel. Miljövänligt och effektivt med andra ord.

Förutom rengöring innan limning så kan du även använda plasma på olika sätt för att förbehandla plast, läs mer om det här.

Håll rent efter rengöringen

Nu när du har rengjort så är det dags för nästa steg: förbehandling och/eller limning.

Kanske har till och med leverantören gjort själva rengöringen så att du slipper tänka på det. Nu är det ditt uppdrag att se till att ytorna håller sig rena fram till dess att det är dags att applicera limmet. Det vill säga:

  1. Hantera materialet endast med rena handskar. Få några fingeravtryck på ytan och du är tillbaka där du började.
  2. Tänk på var du lagrar materialet. Det kanske inte är så lämpligt att låta det ligga helt öppet i ett hörn där damm får falla fritt, eller i närheten av en annan process där kontamination av ytan är en risk.
Rengöring före limning för att få bort fingeravtryck
I ett fingeravtryck finns det bland annat fett, smuts och salter.

Nyckeln till jämn kvalitet

För att hålla kvaliteten uppe och få samma resultat av limningen varje gång så gäller det också att ytan som du limmar är likadan varje gång. Ett extra fingeravtryck eller några dammkorn kanske inte låter som mycket men kan göra stor skillnad några steg nedåt i produktionslinan. Nyckeln till en hög kvalitet i tillverkningen och inte minst i limprocessen är att hålla koll på alla detaljer så att varje steg noga kontrolleras.

Räcker det med rengöring innan limning?

Det beror på vad du ska limma, med vad du ska limma och vilka krav det finns på slutapplikationen! I vissa fall kan rengöring räcka gott och väl men i andra fall kan det vara bra att utföra en förbehandling av något slag. Förbehandlingar får bli ett annat inlägg.

Vill du ha hjälp innan dess med råd? Kontakta oss.

PS. Om du har du möjlighet så prova eller låt oss göra det.

Molykote BG-20: Fallstudie i smörjning av berg-och-dalbana

Molykote® smörjfett håller igång hjullager och skrik!

  • Kund: Six Flags Great Adventure
  • Plats: Jackson, New Jersey
  • Problem: Smörjfett för berg- och dalbana var dyrt och svårt att få tag på.
  • Vald produkt: Molykote BG-20 esterbaserat högprestandafett

Fallstudie

När man åker berg- och dalbana är det inte så ofta man tanker på att nöjet är beroende av ett bra smörjfett.

Bakgrund och problem att lösa

Men John Kuschyk, underhållsansvarig, glömmer det aldrig. Vagnhjullagren på den 1200 meter långa berg- och dalbanan behöver smörjas var 7e, eller var 10e, dag, under säsongen, från mars till oktober, då går det åt fett med fett!

Kuschyk och parken har prioriterat 2 saker för berg- och dalbanan. Den första är säkerheten. Den andra är en snabb och läskig tur. Båda bygger på ett smörjfett som fungerar perfekt under varierande temperaturer från vårkyla, till sommarhetta, som flyter problemfritt i lager, och som inte skapar motstånd i hjullagren.

När berg- och dalbanan byggdes, specificerades att hjullagren skulle smörjas i ett oljebad.

Ett stort problem var att navkapslarna flög av, vilket ledde till att oljan läckte ut. Detta problem löstes genom att navkapslarna tätades bättre samt att oljan ersattes med ett smörjfett. Navkapslarna är ej helt täta, så varje vecka måste nytt fett tillföras.

Fettet som ursprungligen valdes var mycket dyrt. Innan 1998 års säsong sökte Kuschyk efter ett mer kostnadseffektivt smörjmedel som mötte parkens höga krav.

Lösningen: Smörjfettet Molykote BG-20

Han bad parkens lagerleverantör att hitta en bättre lösning. Lagerleverantören återkom med Molykote® BG-20 högprestandafett, som även gick att köpa lokalt för 1/5 del av priset för det gamla smörjfettet.

Molykote BG-20 är ett esterbaserat smörjfett med litiumkomplextvål. Det kombinerar brett temperaturområde, -45°C to 180°C, nästan som ett silikonfett, med hög lastupptagningsförmåga, nästan som om det vore förstärkt med fasta smörjmedelspartiklar. Med andra ord perfekt för berg- och dalbanor.

Kuschyk fasade försiktigt in det nya fettet, genom att testa det på hälften av hjullagren på ett 7 tågssläp. När han ganska snabbt såg fördelarna, bytte han på samtliga hjullager.

Numera går berg- och dalbanan som smort, med den kostnadseffektiva lösningen, tack vare Molykote® BG-20.

Parkens gäster har ingen aning att de åker på ett kostnadseffektivt smörjfett. En del tycker till och med att det går snabbare nu för tiden, men vem har tid att tänka på sånt, när alla skriker av skräckblandad förtjusning.

Mer info om Molykote BG-20?

KLICKA HÄR för att komma till datablad mm. Molykote är ett varumärke från DuPont.

Allt du behöver veta om durometer / hårdhet för lim

Vad betyder durometer?

Durometer, eller Shore-tal, är vad vi vanliga dödliga känner till som hårdhet. Sätt en tumnagel på ett material så kommer du att känna skillnad mellan ett bildäck och en biljardboll till exempel.

Hårdhet är ett vanligt mätvärde för de flesta polymera material, inklusive lim, och kan hjälpa dig att välja rätt produkt genom att ge ett relativt värde på motståndet mot intryck för materialet.

Ett annat användningsområde för hårdhet är inom kvalitetskontroll, exempelvis för gjutmassor där du kan mäta hårdheten på stickprov och kontrollera mot CoA från leverantören.

Hur mäts hårdheten?

Du kanske känner igen begreppet Shore-hårdhet eller Shore-tal som också är den vanligaste mätmetoden för plaster, lim och gummin. Hårdheten är ett mått på motståndet hos materialet när det intrycks med ett fjäderbelastat verktyg. Ju högre motstånd, desto högre hårdhetstal. Det finns flera Shore-skalor där de vanligaste är Shore A och Shore D.

I princip så fungerar en hårdhetsmätning med Shore-metod som så att man har en liten apparat med en fjädrad spets. Spetsen trycks ner i materialet och samtidigt mäts kraften och ger oss ett Shore-tal. Beroende på vilken Shore-skala du har valt så kommer den lilla spetsen att vara olika stor och därför passa bättre till ett visst hårdhetsintervall.

Geler är ofta för mjuka för att kunna mätas med Shore-metoder. Där kan du istället se att man mäter penetration. Andra testmetoder som du kan stöta på (men inte så ofta i vår bransch) är Brinell och Rockwell.

Shore-tal och skalor

Som redan nämnt finns det flera skalor som man kan använda sig av. Skalorna överlappar varandra till viss del också.

Shore D-skalan är anpassad för hårdplaster av olika slag och är det vanligaste att använda för till exempel epoxi och akrylater.

Shore A-skalan används för mjukare material så som gummi och elastomerer (silikon, MS-polymerer, mjukare polyuretaner).

För extra mjuka elastomerer eller geler du också se skalan Shore 0 eller Shore 00.

Här nedan kan du se exempel på material med olika hårdhet och var på shore-skalan de ligger så att du lättare kan få en känsla för vad du är ute efter.

Hårdhetsskalorna Shore 00, Shore A och Shore D get ett tal för hårdhet på lim

Är hårdhet samma sak som flexibilitet?

NEJ! Ofta är de två hyfsat sammankopplade, dvs att ett mjukare lim oftast också är mer flexibelt än ett hårdare lim, men inte alltid. Två lika hårda material kan ha helt olika styvhet. Se exempel nedan där kurvor från dragprovning ser helt annorlunda ut för tre silikongummin trots att de har samma hårdhet. Hårdhets-skalorna ger ett empiriskt hårdhetsvärde som inte korrelerar med andra egenskaper eller grundläggande egenskaper. Du bör därför inte ensamt använda detta värde produktdesign.

Hårdheten beskriver inte heller motståndskraft mot repor, nötning eller slitage fullt ut.

Bildkälla: Nusil Technology LLC

Kontakta oss gärna för råd vid val av lim till just din applikation!

Silikon för LED-applikationer

Kraven på LED-belysning ökar för varje år. Den blir skarpare, mer energieffektiv, mer unik och med bättre livslängd. Med rätt material går det att möta de ökande kraven. Dows utbud av silikon för LED inkluderar lim, tätningsmedel, skydd, värmeavledning och optiska material med hög kvalitet, god vidhäftning och ett gott skydd mot fukt, smuts, värme och fysiska skador, även i tuffa miljöer.  

Silikonlim och tätningsmedel för LED

Silikonlim för LED-applikationer är ofta 1-komponent. Fördelarna med 1-komponents silikonlim är bland annat att de är lösningsmedelsfria, härdar i rumstemperatur och ger en enkel dosering och därmed process. Silikoner som används för LED bör vara lågutgasande för att bibehålla effekten på lampan under dess livstid. Silikonliim tål upp till 150 ᵒC under mycket långa perioder.

Efter härdning så formas silikonlimmet till en mjuk elastomer som inte orsakar spänningar. Dessutom har silikonlim har mycket god vidhäftning till en mängd vanliga LED-material.

Exempel på några produkter:

Transparenta inkapslingsmedel och gjutmassor

Inom LED behövs skydd som ger LEDen bra prestanda. En transparent gjutmassa av silikon skyddar mot fukt, absorberar spänningar som uppkommer vid termisk cykling och temperaturförändringar och skyddar känsliga komponenter för mekanisk påverkan. Tack vare deras höga transmittans och värmebeständighet hjälper LED-designen bibehålla ljutkvaliteten över längre tid än andra möjliga material för skydd. Silikonens kemi minimerar gulning och nedbrytning.

Alternativ finns för optiskt klara gjutmassor: olika viskositet, härdprofiler och hårdhet till exempel.

Förslag på gjutmassa för LED:

Kretskortslack av silikon för LED

Kretskort för LED-applikationer behöver skydd mot fukt och mekanisk åverkan. En 1-komponens silikon-kretskortslack skyddar mot detta och ger även utmärkt skydd mot stötar och kortslutning, även i tuffa miljöer. Kretskortslackerna är tillgängliga i en mängd olika viskositeter och härdnings-kemier.

Exempel på produkter:

Silikongeler för LED

Silikongeler ger ytterligare fördelar jämfört med vanliga gjutmassor i form av elastomerer. Deras mjukhet gör dem till ett optimalt val för enheter med mycket känsliga komponenter och tunna trådar. Geler är 2-komponentsmaterial som efter härdning bibehåller en del av egenskaperna hos en vätska – t.ex. självläkande – samtidigt som de får en dimensionell stabilitet likt en elastomer.

Precis som elastomerer skyddar geler mot spänningar, fukt, smuts och är elektriskt isolerande.

Exempel på produkter:

Värmeledande gjutmassa av silikon för LED

De största hoten mot LED-produkters livslängd är kontaminering och värme. Värmeledande silikongjutmassor skyddar mot fukt och smuts, samtidigt som de leder bort värme och absorberar ljud. Silikongjutmassor finns i både rumstemperaturhärdande och värmehärdande varianter för flexibilitet i processen.

Värmeledande gjutmassa av silikon för LED

Silikoner har en stor förmåga att motstå höga temperaturer och andra tuffa miljöer. De kan samtidigt förlänga livslängden på LED-lampor genom att leda bort skadlig värme som alstras.

Exempel på produkter:

Värmeledande Thermal interface materials

Inget förkortar livslängden på en LED-lampa lika mycket som värme – och LED-lampor genererar mycket värme. Med ett TIM, Thermal Interface Material, kan värmen ledas bort. Silikonbaserade värmeledande material har hög stabilitet, och jämn värmledningsförmåga över tid – även vid temperaturer där traditionella material börjar brytas ner. Det finns flera varianter av värmeledande silikoner (förutom gjutmassorna du läste om ovan):

Värmeledande silikonlim

Silikonlim ger en stark limfog mellan de allra flesta material som är vanliga inom LED-applikationer så som kretskort och kylflänsar. De är dessutom tillgängliga i lågutgasande utförande för att ingen kontamineringseffekt ska uppstå på LEDen eller dess ljus. Då silikonlim både ger mekanisk styrka och tätar så innebär det att du ofta kan minimera antalet komponenter i din konstruktion och samtidigt optimera din process.

Värmeledande pasta av silikon för LED

Värmeledande pastor

Värmeledande silikonpastor är framtagna för maximal tillsats av värmeledande fyllmedel. Resultatet är att de får en hög bulk-värmeledningsfömåga och så låg resistans som möjligt. Denna typ av produkt bör användas i tunnare tjocklek.

Dispenserbara värmeledande pads

Denna typ av lösning gör att du kan trycka en värmeledande silikon med en specifik tjocklek, i en specifik form och på en specifik plats, även i mer komplexa former vilket en traditionell värmeledande pad har svårt för.

Dowsil TC-4525

Mer information?

Dows utbud av produkter för LED är omfattande. Ovan har ni fått några exempel på produkter men om ni vill ha hjälp att hitta rätt, tveka inte att kontakta oss!

Silikon för LED-belysning

Går det att spreja smörjfett?

Inom industrin finns ofta ett behov av att applicera smörjfilm på en lite större och väldefinierad yta.

Då kraven ökar på renhet så vill du gå ifrån traditionella appliceringsmetoder, som exempelvis att pensla eller ”spattla” ut smörjmedlet.

Olja har man under lång tid, på ett bra sätt, kunnat spreja ut på önskad yta.

Men kan jag även spreja ut ett fett?  

Svaret är tveklöst ja. Men smörjfettet får inte vara för styvt eller långtrådigt.

Ett vanligt kullagerfett upp till NLGI klass 2 kan du exempelvis på ett enkelt sätt spreja ut med en LVLP utrustning.

Det blir naturligtvis ingen helt jämn och fin yta, som t ex vid lackning av en bil. Men syftet är oftast inte att få till en absolut jämn smörjfilmsbeläggning, utan att på ett enkelt och bra sätt kunna sprida fettet på en större yta och inom ett avgränsat område.

Fördelarna med att spreja smörjfett

Fördelarna med att spreja ut smörjfettet är många. Exempelvis så ligger fettet helt kapslat och skyddat i sprejsystemet. Därmed föreligger ingen risk att fettet förorenas av t ex damm, spånor, flisor, hårstrån mm.

Likaså eliminerar du risken att penselhår lossnar och hamnar i smörjfettet, vilket ofta händer vid användandet av pensel för att sprida fettet. Penselhår och andra föroreningar kan ge stora problem med hög risk för kassation.

Att spreja ut fettet med en LVLP (Low Volume Low Pressure) utrustning ger ytterligare fördelar, då du kan styra mängden fett som appliceras på ett utmärkt sätt och även bestämma var det hamnar.

Med en sprejutrustning kan du applicera samma mängd smörjfett varje gång och på rätt ställe. Toppen för kvaliteten helt enkelt.

Nordson EFD har en LVLP-utrustning som både kan fås som en handhållen enhet med pistolgrepp, för en fast inbyggnad i produktionslina, eller för att hänga på en robot. Med denna LVLP-teknik kan du även med precision styra trycket på spridar-luften som sprider fettet för att uppnå bästa möjliga resultat för just det smörjfett du vill spreja ut.

Mer info och rådgivning

Vill du ha råd om utrustning för dina smörjmedelsbehov? Kontakta oss gärna!

Här hittar du ett urval av våra doseringsutrustningar.

Går det att limma Teflon (PTFE)?

Vi går igenom de steg och metoder du måste ta till för att kunna limma Teflon – det vill säga det materialet som på grund av sina egenskaper faktiskt används som non-stick på till exempel stekpannor.

Polytetrafluoroeten eller PTFE är ett vanligt material (en fluorplast) som du kan hitta inom alla möjliga industrier och till alla möjliga typer av applikationer. Plasten har många fördelaktiga egenskaper så som hög temperaturtålighet (smälttemperaturen är så hög som 330 ᵒC), hög kemikaliebeständighet, låg reaktivitet och låg friktion. Till exempel är PTFE vanligt som isolerande överdrag på kablar, som beläggning på stekpannor eller som gjutna detaljer för rörledningar, kullager eller slangar. Inom medicinsk industri används PTFE-slangar till katetrar samt för att transportera kemikalier. Eftersom ingenting vill fastna på PTFE – inte ens bakterier – så har det också fördelen att minimera infektioner när den förs in i kroppen. Nu ska vi gå igenom vad du behöver veta för att kunna limma Teflon.

Limbarheten hos PTFE

Problemet med PTFE uppstår dock när det är dags för limning. PTFE har en mycket låg ytspänning på ca 19 mJ/m² vilket gör att mycket få lim väter ytan på den. Utan vätning – ingen vidhäftning och utan vidhäftning – ingen limning. Med andra ord så är de egenskaper som gör PFTE så önskvärt också det som kan skapa problem i en tillverkningsprocess. Att lyckas limma PTFE kräver förutom rätt val av lim också en väldigt god processkontroll.

Lim som fungerar utan förbehandling

Det finns väldigt få lim som klarar av att limma Teflon / PTFE utan någon form av förbehandling. Däribland ingår Permabond TA4605 som är ett 2-komponents akrylat-lim. Tester har visat att limmet är starkt nog för att PTFE-plasten ska gå sönder innan limmer släpper vilket får anses som ett optimalt resultat.

Limma Teflon med Permabond TA4605
PTFE limmad med akrylatlim från Permabond. PTFE går sönder vid dragprovning innan limfogen släpper.

En annan typ av lim som kan limma PTFE utan förbehandling är silikonsmältlim så som Dowsil HM-2510 (OBS: Passar bäst till större industriella processer).

Har du möjlighet att förbehandla plasten så får du betydligt fler alternativ.

Så hur gör man PTFE mer limbart?

Kemisk struktur

PTFE består av mycket stabila kemiska bindningar vilket gör den kemiskt inert, det vill säga att den inte reagerar med några molekyler den kommer i kontakt med. För att få bort denna egenskap då behöver vi kemiskt modifiera ytan på plasten så att den blir kemiskt reaktiv. Vi ska alltså få PTFE att gå från en yta med låg energi till en med hög energi som gärna vill fastna i ett lim.

Primer

För att kunna limma PTFE med cyanoakrylat (snabblim) måste du använda en primer: Permabond POP. Applicera primer på PTFE-ytan (naturligtvis efter rengöring) och låt lösningsmedlet avdunsta. Sedan är du redo för att limma med cyanoakrylat. Prova till exempel Permabond 105 eller Permabond 2050.

Etsning

En klassisk förbehandlingsmetod för att kunna limma Teflon är kemisk etsning. Detta är idag den vanligaste metoden för förbehandling av PTFE för limning.

Etsning utförs genom att placera PTFE-plasten i ett bad med aktivt natrium så som i produkten Tetra-Etch. Då sker en kemisk reaktion där bindningar (C-F) i plasten bryts upp vilket gör att ytan går från att vara kemiskt inert till mer aktiv. De brutna bindningarna har nu möjlighet att kemiskt interagera med andra ämnen, oftast luft. Den resulterande ytan är reaktiv nog att kunna låta ett lim fästa i den.

Väl etsad, är ytan betydligt lättare att limma och du har fler valmöjligheter, vilket kan vara bra om din applikation till exempel kräver medicinsk klassning eller liknande. Då ytan blir mer lättlimmad har den förstås också högre friktion. Om det är den låga friktionen man är ute efter kan det vara värt att fundera över hur du kan behandla endast en del av ytan. Du kan också se att ytan blir något missfärgad och kan bli brunaktig till färgen. Det positiva är att det bara är ytan som får denna försändring. Bulken av plasten har fortfarande samma unika egenskaper som troligtvis gjorde att du valde den från början.

CLP farosymboler för en vanlig etsningsprodukt för PTFE

Plasmabehandling

Lågtrycksplasma höjer ytspänningen på plasten och gör att den är lättare att väta. Likt etsning så gör plasman ytan mer aktiv, för att bli lättare att häfta mot. Till skillnad från etsning är plasmabehandling en så kallad ”torr metod”. Det innebär att inga kemikalier behöver tillsättas och den har på så sätt fördelar med avseende på arbetsmiljö. Plasmabehandling kan göra att du får fler valmöjligheter vid val av lim för att limma Teflon.

Effekten av plasmabehandling med syrgas på plast.
Källa: Diener Plasma Surface Technology

Det går också att använda en reaktiv gas i plasmautrustningen som kemiskt etsar ytan på plasten.

Hur vet jag att förbehandlingen fungerat?

Du bör, förutom att ha en hög processkontroll, använda dig av någon form av test för att se att förbehandlingen gett den effekt som den ska. En vanlig sådan är att mäta kontaktvinkel med vatten. Ju lägre vinkel desto bättre effekt har förbehandlingen gett. För en kvalitetskontroll behöver du testa fram vilken vinkel (och därmed vilken nivå av vätning) som ska vara godkänd för att få ett bra nog limresultat.

Som ett alternativ till detta så kan du använda speciella testbläck med känd ytspänning för att kontrollera ytspänningen på plasten.

Se till att förvara den behandlade PTFE-plasten korrekt – tänk på att ytan nu är mycket reaktiv och lätt kan förändras, kanske till det sämre. Håll den borta från smuts, luft, fukt och UV-ljus till exempel.

Vill du ha hjälp att välja lim för Teflon?

Kontakta oss så ger vi dig råd.

*Teflon® är ett registrerat varumärke från DuPont.