Ompackning av lim till sprutor

Ibland när du ska limma mindre detaljer eller kanske när du vill använda dig av en doseringsutrustning eller en bordsrobot fungerar inte alltid ett lims originalförpackning så bra. Vid sådana tillfällen så kan det vara en god idé att packa om limmet till mindre sprutor. Vi ska här gå igenom hur du gör ompackning av lim till sprutor på ett enkelt och säkert sätt!

I videon nedan visar vi dig hur du på ett enkelt sätt kan packa om lim så som exempelvis silikon eller MS-polymer till mindre sprutor.

Instruktionsvideo för ompackning av lim till sprutor

Trögflytande lim i patron

Många 1-komponentsprodukter säljs på patroner mellan 290 och 330 ml. Dessa dispenseras med en skelettpistol (alternativt lyfttrycksdriven eller batteridriven limpistol). Många av dessa typer av lim är trögflytande.

Vid ompackning av lim till sprutor kan limmet föras över till den tomma sprutan utan kolv och utan förslutare. Med denna metod så knuffas luften ut ur sprutan under tiden du fyller på den. Sedan sätts kolven i – fortfarande utan förslutare – för att kunna trycka ut all luft. Stanna när limmet kommit ända ut i sprutans spets och förslut då sprutan genom att sätta på korken (även kallad förslutaren).

Ompackning av trögflytande lim till sprutor.
Ordning:
1. Lim
2. Kolv
3. Förslutare

Trögflytande lim i tub

En annan vanlig förpackningstyp för exempelvis silikoner och MS-polymerer är 90 ml tub. Denna typ av tuber är smidiga som de är i många fall men det kan ändå vara svårt att få till en jämn och fin dosering med dom på grund av att det endast går att hantera dem manuellt. För att packa om ett trögflytande material från tub till en spruta gör du på precis samma sätt som med patron. Ett tips är att använda en så kallad nyckel för att få ut så mycket som möjligt ur tuben.

Lexikon för sprutdelar

Lättflytande lim

För ett lättflytande lim kommer metoderna ovan inte att fungera lika bra utan med stor risk för kladd. För att limmet inte ska rinna ur tippen så sätt på förslutaren i förväg. Häll sedan i limmet (som kan komma från vilken typ av förpackning som helst). Se till att lämna utrymme för kolven.

Nu är det pilliga att få i kolven. Ett tips är att vinkla den lite och nästan böja in ena kanten för att släppa ut så mycket luft som möjligt

Ompackning av lättflytande lim.
Ordning:
1. Förslutare
2. Lim
3. Kolv

Vid luftbubblor i sprutan

Centrifugering vid ompackning av lim
Centrifugera sprutorna med tippen uppåt för att bli av med luftbubblor.

Det är lätt hänt att det blir lite luftbubblor i sprutan trots allt. Om det uppstått luftbubblor kan du centrifugera sprutorna med tippen uppåt. Efter centrifugering kommer luften att ha lagt sig mot toppen och du kan enkelt trycka ut den.

Artiklar som används i videon:

COX Manuell doseringspistol för 310 ml

Nordson EFD Cylinderbehållare med kolv (3-55 cc finns tillgängliga)

Nordson EFD Förslutare

Nordson EFD Konisk plastnål

Plasmabehandling för bättre limresultat

Plasmabehandling av plastdetaljer som ska limmas blir vanligare och vanligare och kan ersätta behovet av andra förbehandlingar.

Plasmabehandling kan möjliggöra för limning även av svårlimmade ”feta” plaster och minska användningen av kemikalier så som primers, etsning eller tuffa rengöringar.

Vad är plasma?

I skolor lär man ut att det finns tre olika tillstånd: fast, flytande och gas, men det finns faktiskt fyra. Det fjärde tillståndet är just plasma, som också är den vanligaste materian som förekommer i hela universum. Plasma är det fjärde tillståndet!

Plasma är en samling atomer (se det som en behållare fylld med en gas) som har absorberat tillräckligt med energi för att separera elektronerna från sina kärnor. Dessa elektriskt laddade partiklar kallas joner. Plasma är en blandning av dessa joner, radikaler, elektroner och neutroner.

När detta händer, fungerar plasma inte längre som en gas. Denna ”laddade partikelsoppa” har nu elektriska egenskaper, och skapar ett magnetfält (på grund av det elektriska fältet). Dessa laddade partiklar avger ljus och andra former av elektromagnetisk strålning.

Gaser kan bli till plasma på flera sätt, men det handlar alltid om att pumpa in en gas och tillföra energi. En gnista i en gas kommer att skapa en plasma som är användbar i industriella processer vid exempelvis rengöring. Plasmabrännare används t.ex. inom tung industri för att skära i metall.

Solen är den största samling av plasma närmast jorden. Solens enorma hetta sliter elektroner från väte och helium molekyler som bildar plasma. Solen, är som de flesta stjärnor, är en gigantisk plasmaboll.

Plasma-tekniken har många möjligheter

Plasma används inom många områden där man i slutändan önskar sammanfoga olika material, ändra deras ytor, minska kontaktvinkeln (= öka vätningen) och få större adhesion. Med plasmabehandling kan nästan alla ytor ändras på något sätt. Detta genom rengöring, aktivering, etsning och/eller beläggning med till exempel hydrofoba och hydrofila skikt, barriärer, friktionsminskande beläggningar eller liknande.

Inom limningsteknik används plasma framförallt för rengöring (alla material), kemisk aktivering av svårlimmade ytor (plaster) och för att förändra ytstrukturen på substratet. Med hjälp av dessa effekter fås en bättre vätning av ytan och en bättre vidhäftning, även för traditionellt svårlimmade typer av ytor, så som för feta plaster.

Exempel från verkligheten

Skjuvstyrka uppmätt på överlappsfogar limmade med 2-komponentsepoxi.

Material Obehandlad

[N/mm2]

Plasmabehandlad

[N/mm2]

Polyamid (PA) 6,1 28,5
Polyeten (PE) 2,7 22,5
PET 3,8 12,0
Polypropen (PP) 2,7 22,2
Polystyren (PS) 4,1 28,9
Teflon (PTFE) 0,5 5,4
Polyvinylfluorid (PF) 2,0 9,2

Vad händer vid plasmabehandling?

Plasmabehandlingen brukar sägas ha tre huvudsakliga effekter:

Rengöring

Gasen som tillförs plasmakammaren, ofta syrgas, som alltså har blivit till en plasma reagerar med organiska föroreningar på ytan och bränner i grund och botten bort föroreningarna. Biprodukterna från förbränningen sugs bort tack vare vakuum eller lågt tryck. Metallers oxider reduceras också.

Aktivering

Vid användning av syrgas, luft eller vattenånga som gas, kan polära grupper fås att sätta sig på ytan av det som behandlas. Dessa polära grupper förbättrar vätningen av ytan och gör det alltså lättare att få god vidhäftning. Denna del av processen håller bara under en viss tid som kan vara olika för olika plaster.

Etsning

När plasmans innehåll peppras på ytan skapas en relativt kontrollerad ytgrovhet. Denna effekt är permanent och kan vara både en kemisk och fysisk effekt.

Coating

En fjärde effekt kan uppnås vid användning av specifika gaser. Ytan kan funktionaliseras med specifika grupper och på så sätt få andra egenskaper. Detta kan utnyttjas till exempel för att få en hydrofob yta.

Olika typer av plasmautrustning

Det finns dessutom olika sorters plasma beroende på vad du ska göra och vad du vill att din plasmabehandling ska uppnå..

Lågtrycksplasma

Lågtrycksplasma, är liten mängd gas i ett vakuum (en kammare) som aktiveras med en radiofrekvens. Energirika joner och elektroner skapas tillsammans med andra reaktiva partiklar som utgör själva plasman. Nu kan ytor ändras mycket effektivt.

Lågtrycksplasman har tre effekter:

  • Mikrosandblästring: Tack vare att joner bombarderar ytan.
  • Kemisk reaktion: Den joniserade gasen reagerar kemiskt med ytan.
  • UV-strålning: UV-strålning bryter ner långa komplexa kolväteföreningar, dvs rengör genom att förvandla smuts på ytan till gas. Med hjälp av att variera processparametrar som tryck, effekt, tid, gasflöde och gas (vanligast: syre, vattenånga eller argon) ändrar sammansättningens operativa egenskaper i plasman. Flera effekter kan uppnås i ett enda processteg.

Plasmabehandling för bättre limresultat
Diener Femto, Pico och Nano

Atmosfärisk plasma (”Luft-plasma”/Plasma beam)

I atmosfärisk plasmateknik, strömmar en gas (luft) vid atmosfärstryck genom ett munstycke en hög spänning på ett sådant sätt att ett plasma skapas. Plasma strömmar då ut ur munstycket.

Vid en atmosfärisk plasmabehandling fås två effekter som sker genom de reaktiva partiklarna i plasman:

  • Precisionsrengöring
  • Aktivering

I tillägg avlägsnas eventuellt löst vidhängande partiklar ifrån ytan som ska rengöras/aktiveras med hjälp av den komprimerade tryckluften som ger en aktiv gasstråle.

Med hjälp av att variera processens parametrar såsom tid och avstånd från substrat ytan påverkas behandlingen på olika sätt. Med plasman följer en del värme.

Diener Plasma beam

Hitta din plasma här

Copyright © T Gawalewicz. GA Lindberg AB

Tel: +46 8 703 02 00

6 sätt att undvika syreinhibering

Brukar du ha problem med att din UV-härdande coating eller lim fortfarande känns kladdig på ytan trots att du härdat tillräckligt länge? Då kan syreinhibering vara problemet. Vi tittar på hur du kan undvika detta.

Majoriteten av alla ljushärdande lim är så kallade fri radikalhärdande, akrylbaserade till exempel. Dessa typer av lim har många fördelar (KLICKA HÄR om du vill läsa mer om fördelar och nackdelar med olika typer av UV-lim) men en egenskap som kan medföra svårigheter är syreinhibering. Vid syreinhibering känns limmet klibbigt på ytan efter härdning. Vi kommer här att berätta om 6 sätt att undvika syreinhibering.

Vad orsakar syreinhibering?

Ett radikalhärdande UV-lim eller coating härdar tack vare att det bildas mycket reaktiva fria radikaler som snabbt bildar polymerer och tvärbindingar (se vårt blogginlägg om grunderna i UV-härdande lim). Ofta med rätt typ av ljus så sker reaktionen så pass snabbt att en hård och torr yta bildas men i vissa fall kan de mindre byggstenarna av limmet inhiberas av syre. Effekten blir att dessa små delar inte härdar som de ska och lägger sig på ytan av limmet. Detta ger en klibbig yta som också kan kladda ner handsken när du rör vid limmet.

Syremolekyler finns i luften omkring oss men kommer inte att ta sig så långt in i limmet. Det är därför på ytor som gränsar mot luften under härdning som är under störst risk att drabbas.

Hur undviker jag syreinhibering?

1)     Högre intensitet

Ju snabbare ett ljushärdande material härdar, desto mindre tid har syret i luften på sig att hindra den. Genom att öka intensiteten på lampan så ökar också härdningshastigheten. Intensiteten kan ökas genom att använda fler eller mer kraftfulla lampor eller genom att minska avståndet mellan lampa och lim.

2)     Längre tid

Ökad härdningstid minskar generellt syreinhiberingens effekt och ökar graden av härdning.

3)     Annan lampa

Våglängden på lampan som används kan påverka härdningen på ytan av limmet. Långa våglängder absorberas längre in i limmet och är att föredra för en djup fog. Korta våglängder absorberas nära limmets yta och kan snabba på härdningen där och därmed minska syrets inverkan. En bredbandsspektra-lampa kan löna sig jämfört med en LED-lampa eftersom den ger ifrån sig en rad olika våglängder på samma gång.

Högre energi ger också ger en snabbare nedbrytning av fotoinitiatorer vilket gör att härdningsreaktionerna går snabbare och syre får mindre tid att störa. Korta våglängder innehåller mer energi än långa och det kan därför löna sig att använda en lampa med kortare våglängd (om limmet är anpassat för det).

4)     Ta bort syret

Den mest effektiva metoden för att minimera syreinhibering är att ta bort syret från omgivningen. Dock kan det också vara den dyraste och svåraste metoden. Ofta används kvävgas eller argon för att bilda ett lokalt täcke över limmet när det härdas.

Ett annat alternativ är att stänga ute limmet från luften med till exempel en plastfilm och härda genom denna. Antingen lämnas filmen på eller tas bort så fort härdningen är komplett. Det är viktigt att se till att plastfilmen är genomsläppligt för den typ av ljus som används.

5)     Minimera lim utanför fogen

Detta tips kan vara svårt om det rör sig om till exempel en coating eller annat skydd men då det främst är lim som är i kontakt med omgivande luft som utsätts för syreinhibering, och inte lim inuti en fog, kan problemet vara att lim kommit utanför fogen eller i kanterna.

6)     Byt lim

Vissa lim är mer benägna för syreinhibering än andra tack vare dess formulering. Det kan alltså i vissa fall vara värt att titta på ett annat lim med liknande övriga egenskaper.

Limpistol till 2-komponentslim

Vår limpistol MANDOS50MR passar till de allra flesta mindre patroner med 2-komponentslim. Titta gärna på videon nedan för att lära dig hur du sätter ihop limpistolen samt doserar ditt lim på bästa sätt.

Vilka limmer passar limpistolen till?

Limpistolen MANDOS50MR passar till alla dubbelpatroner/duopatroner/cartridges med volym mellan 38 – 50 ml och blandningsförhållande 1:1, 2:1, 4:1 och 10:1. Det kan vara konstruktionslim från till exempel 3M, Permabond, Araldite, ALH Systems och silikonlim från till exempel Nusil.

Instruktioner

Steg 1 – Anpassa pistolen till ditt lim

Välj huvud och matare/tryckstång utifrån din limpatron. Det väljs utifrån vilken botten din limpatron har (är den rundad eller rektangulär?) och limmets blandningsförhållande. Är du osäker så kolla upp blandningsförhållandet i det tekniska databladet för ditt lim eller fråga oss.

Steg 2 – Montera pistolen

Montera ihop pistolens tre delar och sätt i limpatronen. Kombinationen kan självklart bytas för att passa flera lim så spara de delar du inte använder. De kanske kan vara till hands i framtiden!

Steg 3 – Balansera limpatronen

Det är viktigt att både A- och B-komponent kommer ut i rätt mängd för att det ska bli rätt blandningsförhållande. Ibland kan limmet i en dubbelpatron vara obalanserat mellan A- och B-komponent eller så kanske ena komponenten är igensatt så att bara den ena dispenseras.  Därför så kan det vara bra att pressa ut lite lim för att se till så att allt ser bra ut innan mixerröret sätts på.

Steg 4 – Mixerrör

Nu är det dags att sätta på mixerrör. Oftast kommer rätt mixerrör med limmet men om du är osäker så fråga oss så hjälper vi dig så att det blir rätt. Mixerrör kan ha olika fästen, längd (antal mixerelement) och form.

Steg 5 – Dosera

Limmet är nu redo att doseras. Det kan vara bra att slänga den första strängen lim som kommer ut från mixerröret (riktlinje: ca ett mixerrörs längd). Tänk på att vid stillastående så har du ungefär så lång tid som brukstiden/pot life (står i limmets tekniska datablad) innan limmet har härdat i mixerröret och detta behöver bytas ut.

Steg 6 – När du är klar

Lämna gärna mixerröret på patronen till nästa gång. Då får du både en bra påminnelse om vilket mixerrör som passade till limmet och så slipper du riskera att A- och B-komponent kommer i kontakt vid mynningen och sätter igen patronen när du sätter på korken. Nästa gång du vill använda limmet så byter du bara ut mixerröret till ett nytt och kör vidare som vanligt.

Frågor? Kontakta oss gärna.

 

Grunderna om ljushärdande lim

Vad är ett ljushärdande lim?

Ett ljushärdande lim kallas också för ett UV-lim, det vill säga limmet härdar då det belyses med ljus, ljus i UV-delen av spektrat. Men inte vilket ljus som helst – olika UV-lim är anpassade för olika våglängder. Oftast är det inom spektrumet för UV-A eller blåljus som används, ca 365 nm – 405 nm, därav benämningen UV-lim. Ett UV-lim är egentligen inte en limtyp utan ett härdningssätt. Det finns bland annat UV-härdande akryllim, epoxi, silikon och cyanoakrylat.

Elektromagnetiskt spektrum
Elektromagnetiskt spektrum.

Hur fungerar UV-lim?

Det finns flera olika typer av ljushärdande lim som grundar sig i olika kemi. Gemensamt för dem är att ett UV lim innehåller monomerer och oligomerer (byggstenar för själva limmet) och någon typ av fotoinitiator (liten molekyl som med hjälp av ljus initierar härdningsreaktionen). När fotoinitiatorn absorberar ljus av en viss våglängd (och en viss energi) så startar initiatorn polymeriseringsreaktionen – limmet härdar. Det är viktigt att initiatorn/limmet matchar den lampa som är tänkt att användas: Intensitet, våglängd, LED eller bredspektra och lampans utformning är alla viktiga saker att fundera igenom vad som behövs. Ljuset som används behöver ha en intensitet över 50 mW/cm2. Solljus som ligger mellan 2-5 mW/cm2 fungerar alltså inte.

Så länge limfogen belyses med ljuset fortsätter reaktionen men pausar om ljuset tas bort för tidigt. Det är därför viktigt att härda UV-lim lagom lång tid. För kort tid leder till ofullständig härdning och därför tas vanligtvis en säkerhetsfaktor med i beräkningarna. Överdrivet lång tid däremot leder till att limmet börjar brytas ner vilket kan försvaga och missfärga fogen, 2-3 gånger dosen brukar vara ok.

Härdning av UV-lim
Härdningsprocess för ett UV-lim. 1) Limmet belyses med ljus som aktiverar fotoinitiatorerna. 2) Fotoinitiatorerna startar polymeriseringen = härdningen 3) Polymeriseringen fortsätter så länge ljuset belyser limmet.

När används UV-lim?

UV-lim används framför allt när man vill kunna härda limmet snabbt. Ofta uppnås full härdning inom några sekunder och det är också den stora fördelen med att använda ett ljushärdande lim.

Det finns vissa krav för att det ska gå att använda UV-lim i sin applikation. Troligtvis är det två material som ska limmas ihop. Det innebär att åtminstone ett av dessa material måste släppa igenom UV-ljus så att det går att komma åt limfogen. Alla material har inte 100 % transmission av UV/Vis-ljus. Vissa plaster kan till exempel, trots att de är transparenta, vara UV-blockande. I vissa fall kan de då gå att härda med blåljus (405 nm).

Fördelar med UV-lim

  • Supersnabb härdning: Vid belysning av limmet härdar det ofta på bara några sekunder. Detta ger en mer effektiv limningsprocesen.
  • Enkomponentslim: UV-lim är 1-komponentsprodukter och ingen blandning behövs.
  • Inga lösningsmedel: Eftersom limmets formulering kan innehålla mycket korta kedjor och också monomerer går det att få även lågviskösa lim utan att använda lösningsmedel.
  • Lång hållbarhetstid
  • Fluorescerande: Vissa UV-lim innehåller fluorescenser för att möjliggöra enkel inspektion av att det kommit lim överallt vid kvalitetskontrollen. Det finns fluorescenser som lyser blått men även rött (Dymax Ultra-Red) om det limmade materialet lyser i samma färg.
  • På samma tema finns också lim med See-Cure teknologi, dvs att limmet går från blått i ohärdat tillstånd till transparent i härdat. På så sätt är det enkelt att i en kvalitetskontroll kunna verifiera att limmet härdat ordentligt.
  • Delhärdning möjlig: Härdningen kan påbörjas vid ett tillfälle och sedan avslutas vid ett annat om processen kräver det.
  • UV-lim är inte giftiga efter härdning och det finns även medicinsk klassade lim för till exempel injektionsnålar, katetrar och annan medicinsk utrustning.
  • Det finns UV-lim som även har sekundära härdningsmekanismer för till exempel skuggade områden där ljuset inte kommer åt. Sekundära mekanismer kan till exempel vara fukthärdning, värmehärdning eller anaerob (syrefri) härdning.

    Dymax See-Cure teknologi
    See-Cure teknologi för att enkelt kontrollera att limmet är färdighärdat.

Nackdelar och begränsningar med UV-lim

  • UV-lampa krävs: För att kunna härda ett ljushärdande lim krävs investering i utrustning.
  • Inte alla material är lämpliga: Endast material som släpper igenom ljuset går att härda limmet igenom.
  • Skuggade områden: Ljuset från UV-lampan behöver nå hela fogen (om inte ett lim med sekundär härdning används). Delar av limmet som inte nås kommer inte att härda.
  • Det kan vara svårt att härda djupt. UV/Vis-ljuset når bara ner ett visst djupt. Begränsningen ligger runt ca 10 mm djup.
  • Syreinhibering: Akryl-baserade UV-lim kan råka ut för något som kallas syreinhibering. Syre från luften kan hindra härdningsreaktionen. Detta leder till att fogen närmast luften får en klibbig yta (mellan två material finns minimalt med syre så mindre risk där).
  • Krympning: UV-lim kan ha ganska hög krympning under härdning, speciellt akryl-baserade (akryl) sorter. Detta kan leda till sämre vidhäftning och högre stress.
  • Kan kräva efterhärdning: Vissa epoxi-baserade UV-lim kan kräva efterhärdning i värme för att uppnå sina bästa egenskaper.
  • Det är viktigt att limmet/fotoinitiatorn matchar våglängden på lampan som används. Alla lim passar alltså inte till samma lampa.
  • UV-ljus är skadligt för människan. Det är därför viktigt att skydda ögon och hud med lämplig skyddsutrustning.

    Flourescerande UV-lim.
    Flourescerande lim för att enkelt kunna inspektera limfogen.

    Letar du efter ett UV-lim?

    Behöver du hjälp att välja?

Så väljer du rätt dispenseringsnål till din vätskedosering (och för din applikation)

När noggrannheten är av betydelse, så se till att du väljer rätt dispenseringsnål till din vätskedosering och inte förbiser denna viktiga aspekt i din doseringsprocess.

Ibland kan en närmare titt på den minsta aspekten ge mycket tillbaka när det gäller förbättrad tillverkningsgrad och ledtid. T.o.m. en så liten sak som att kontrollera (och säkerställa) att operatörer använder den korrekta dispenseringsnålen för den vätska som ska doseras.

Varje monteringsvätska, från tjockt fett till flytande lim och tunnflytande lösningsmedel, har sina speciella egenskaper att beakta. Att känna till dessa egenskaper kommer att hjälpa dig att välja den rätta typen av doseringsnål till din applikation.

En del människor undrar varför det finns så många typer av dispenseringsnålar. Anledningen är enkel. Det är för att det finns så många typer av vätskor med olika egenskaper för olika applikationskrav.

Användande av felaktig dispenseringsnål kan öka dit efterarbete. Kassation och cykeltid – leder till dålig kvalitet på limmad detalj och en ineffektiv produktionsprocess.

Detta är varför t ex Nordson EFD tagit fram en serie av korta ”How To-Videos”. För att hjälpa dig förstå några av de olika typerna av nålar och hur man väljer den rätta för din vätsketyp och för en förbättrad processkontroll.

Dispenseringsnål för att dosera de flesta vätskor

Den mest vanliga dispenseringsnålen är general purpose tip (metallnål).

Denna nål är ”arbetshästen” i nålsortimentet, då den kan dispensera nästan alla typer av monteringsvätskor. Bara för att den kan dispensera nästan alla typer av vätskor, betyder det inte att det är det bästa valet för just din vätska.

Titta på denna video, för att få en övergripande bild av de olika typerna av tillgängliga dispenseringsnålar.

När du ska dispensera lågviskösa eller tunnflytande vätskor

Typiskt är att en mindre diameter av en vanlig metallnål är bäst beroende sin strypning, vilket motverkar flödet hos tunnflytande vätskor, för bättre processkontroll.

Hur som helst, när du dispenserar lösningsmedel är det bättre att välja en PTFE belagd dispenseringsnål. Beroende på den utvändiga beläggningen som förhindrar att lösningsmedlet genom ytspänning förflyttar sig till underkant på nålen och hänger kvar, detta förbättrar doseringsnoggrannhet och repeterbarhet.

Tunnflytande cyanoakrylat (snabblimmer) behöver speciella PTFE fodrade nålar beroende på deras snabbhärdande natur.

Titta på denna video för att lära mer om att välja den rätta doseringsnålen, inklusive chamfered tips (fasade nålar) för lågviskösa monteringsvätskor.

När du ska dispensera Medel- till – höviskösa eller tjocka vätskor

SmothFlow tapered tips (koniska plastnålar) är generellt den bästa typen att använda när man ska dosera högviskösa vätskor. Det beror på att de förbättrar flödet, vilket hjälper dig att dosera ett större antal av precisa, och repeterbara mängder på kortast tid.

Koniska nålar tillåter att man minskar trycket från sin pneumatiska doseringsutrustning.

Du kan minska från 6 bar vid användande av en general purpose tip (metallnål) till 2 bar vid användande av den koniska plastnålen. Detta är mycket viktigt när man doserar vätskor med mycket fyllmedel, då högt tryck riskerar att fyllda vätskor separerar i sprutan.

Användande av konisk plastnål vid dosering av tjocka vätskor hjälper operatören att applicera snabbare än med en vanlig stålnål. Vilket hjälper till att förbättra bilden och produktiviteten i din dispenserings applikation.

Nordson EFD koniska plastnålar har även UV blockare i plasten som förhindrar att UV härdande material härdar i nålen

Titta på denna video för att lära dig mera om de bästa nålarna för medel till högviskösa material.

När något går fel

Det är viktigt att notera att inte alla dispenseringsnålar håller likvärdig kvalitet.

Även om ett företags dispenseringsnålar ser identiska ut gentemot ett annat företags dispenseringsnålar, så förvissa dig om att företaget du köper ifrån har en noggrann process för kvalitetskontroll, för att säkerställa att det inte finns något gjutskägg eller spånor som kan påverka noggrannheten i vätskedoseringen eller kontaminera ditt material.

Tänk även efter ifall dina doseringskomponenter, inklusive dispenseringsnål, spruta, kolv och bakstycke (luftkoppling) är tillverkade för att jobba ihop, för att ge den mest noggranna och repeterbara mängd av din vätska med minimalt spill. Detta kan adderas upp till en bra besparing över tid.

Rätt dispenseringkomponenter är fria från gjutskägg och spånor.
De är också certifierade för industriellt bruk.

Varje nålhus är designad för att förhindra luftfickor som kan ge upphov till efterdropp, dregling och spill.

Ifall du har frågor om hur man förbättrar sin dispenseringsprocess, tveka då inte att skicka ett mail till info@galindberg.se

 

Silikonisering / smörjning av nålar – Minska friktionen mellan nål och hud

Injektionsnålar kan ofta ha en hög friktion som resultat av dess tillverkningsprocess.

För att minska friktionen mellan nål och hud kan en silikon användas för att belägga nålspetsen och på så vis smörja den. Detta kallas för silikonisering.

Med ett mycket tunt lager silikon på nålspetsen minskar friktionen avsevärt, vilket gör att patienten slipper obehag.

Injektionsnålar är utformade för att kunna penetrera hud med så lite kraft som möjligt, men metallens yta ger friktion som försvårar, både vid själva sticket (penetration force) och då nålen ska dras genom huden (drag force).

Denna friktion leder till att mer kraft behöver användas och nålsticket ger större skador i huden där den förs in och även obehag för patienten.

Vilka typer av silikoner används till silikonisering?

Det finns flera olika typer av silikonprodukter som kan användas för silikonisering:

  • En silikonolja, dvs en icke-härdande silikon (PDMS). Kan ha varierande viskositet (längd på silikonpolymererna) och därför ge olika effekter.
  • En silikonolja kan också vara dispergerad i lösningsmedel för att på så sätt få en vanligtvis högviskös silikon att bli hanterbar.
  • Ibland används även härdande silikoner. Dessa har vanligtvis aminogrupper inbyggd i sin struktur som tvärbinder silikonpolymererna till varandra. På så sätt fås ett mer hållbart resultat eftersom silikonen inte lika gärna skavs loss. Det går också att använda en härdande silikonelastomer med lågfriktionsegenskaper.

Förutom att ge så bra friktionsminskning som möjligt kan det också vara viktigt att ”smörjningen” behåller sin vidhäftning mot nålen.

En suturnål till exempel, behöver bibehålla komforten under flera stick genom huden medan andra nålar är gjorda för engångsanvändning.

Även en vanlig blodprovsnål kan behöva flera försök för att pricka rätt.

I en studie gjord av Nusil (Needle Coatings to Relieve Penetration and Drag Forces of Needles, 2012), testades friktionen vid flera nålstick i följd.

Resultaten från studien visade att alla typer av silikonisering ger en förbättring jämfört med en obehandlad nålspets.

Den produkt som klarade av flest stick utan försämring av silikonets effekt var en icke-härdande silikondispersion med mycket hög molekylvikt.

Denna produkt jämfördes med härdande silikoner av olika slag.

Anledningen tros vara att de långa polymerkedjorna trasslar in sig i varandra runt nålspetsen och hålls kvar med hjälp av intermolekylära krafter.

Då silikonen kommer att komma i kontakt med patienten och faktiskt implanteras under en kort stund, är ett annat viktigt krav att silikonen är medicinskt godkänd för detta ändamål.

ISO-10993 för korttidsimplantering är ett lämpligt krav att utgå ifrån.

Produkter att överväga:

Bäst i test: Nusil MED-4162 (dispergerad silikonolja med hög molekylvikt)

Härdande: MED10-6670, Nusil MED-4159, Nusil MED10-4161

Icke-härdande silikonolja: Nusil MED-361

Nusil Lubrication flyer.

Applicering av silikonen

Doppning

Vid silikonisering av nålar används ofta en silikonolja som späds till rätt viskositet för en doppningsprocess.

Då lösningsmedel lätt evaporerar är det viktigt att kontinuerligt mäta viskositeten som doppningsbadet har och vid behov späda så det håller sig inom önskat viskositetsfönster, då detta direkt påverkar silikonbeläggningens tjocklek.

aplicering av silikon

Jetting

Den senaste, och lite mer sofistikerade, metoden för silikonisering av nålar innebär att man istället använder en liten jettingventil baserad på piezo-teknologi för att applicera önskad mängd silikonlösning på nålen.

Nålen förs in i en speciell beläggningskammare, där silikonen doseras ut samtidigt som en luftpuls får silikonen att dimma sig och på det sättet belägga nålen i mycket tunna skikt runt nålen.

Mängden silikonolja kan styras helt beroende på vad som krävs. Eventuellt överskott sugs bort från kammaren i kontrollerad form.

Många fördelar

Silikonen ligger med detta system helt kapslad innan den skickas in till beläggningskammaren. Därmed finns ingen risk för avdunstning av lösningsmedlet vilket innebär att behovet av viskositetskontroll minskar.

En annan intressant fördel är att jettingsystemet även klarar att belägga mycket tunna skikt med mera högvisköst material, vilket ofta medför att man inte behöver späda silikonoljan så mycket och därmed förbrukas betydligt mindre mängd lösningsmedel i sin process.

Exempelvis har Nordson EFD utvecklat ett bra system inom detta område. Kolla in den här videon här nedan.

Kontakta gärna oss om ni har några frågor så hjälper vi er.

3 sätt att undvika luftbubblor vid ompackning till sprutor

Få bort luftbubblor i sprutan så ökar precision och repeterbarhet av doserad mängd vätska av t ex lim, smörjfett eller silikon.

Ifall man ser tendenser till att vätskan sipprar ut, ger efterdropp eller att en liten droppe av material bildas i dispenseringsnålens mynning och alla dina doseringsparametrar på doseringsutrustningen är korrekt inställda. Då är detta troligen beroende på innesluten luft (luftbubblor).

För att förhindra att luft påverkar repeterbarheten av doserad mängd från sprutor, så kan man få bort innesluten luft (undvika luftbubblor) enligt följande tre sätt:

1. För låg till mellanviskösa vätskor – håll sprutan i en vinkel

Ifall man fyller upp en spruta med en låg till mellanviskös vätska, så håll sprutan i en vinklad position för att förhindra att luftbubblor bildas.

Fyll sprutan till max 2/3 delar, oavsett vätskans viskositet.

Säkerställ även att du använder en kolv som hjälper till att hålla luft borta från vätskan under doseringen.

Ett annat bra tips: Fyll upp sprutan till 2/3 delar och sätt i en kolv. Håll sprutan upp och ned (fäste för doseringsnålen uppåt) och tryck/knacka lite på sprutan.

Luftbubblorna kommer då att förflytta sig till toppen. Därefter, ta bort locket där nålen ska sitta och tryck sakta på kolven i sprutan långsamt uppåt för att bli av med luftbubblorna.

2. För medium till högviskösa vätskor – använd en centrifug

När tjocka (högviskösa) vätskor innehåller luft, så kommer bubblorna komprimeras och expandera efter varje doseringscykel.

Det slutar med att material tränger ut ur doseringsnålen efter varje dosering, vilket leder till att doseringsmängden varierar.

Bästa sättet att lösa detta är att använda en centrifug för att ta bort inneslutande luft (luftbubblor) redan innan man ansluter sprutan och börjar att dosera.

3. Lagra sprutor med material i en stående position (med lock för nålfästet nedåt)

Lagring på detta sätt (under natten) ger luftfickor möjlighet att vandra upp till toppen.

För en del vätskor kan man behöva trycka ihop lite (med tumme och pekfinger) precis där kolven sitter i sprutan, samtidigt som man trycker kolven i sprutan nedåt med t ex en penna. På detta sätt tillåter man att eventuella luftbubblor kan smita ut mellan kolven och sprutans innervägg.

Ett annat tips: För fyllda sprutor är inte alltid matchade med den bästa kolven för din applikation. Detta kan ge variationer i doseringsmängd.

Optimum Smoth Flow kolvar till exempel, finns i en mängd olika utföranden för att optimera varje typ av doseringsprocess.
Säkerställ att kolven i sprutan är den rätta typen för just din applikation.

Till sist bör man tänka på att luftslangen från dispenseringsutrustningen och sprutan inte ska vara längre än 160 cm. Så att doseringsutrustningen kan evakuera luften på ett bra sätt efter varje doseringscykel.

Sammanfattning

Det här är några olika sätt som du kan använda dig av för att undvika att luftbubblor bildas när du packar om till sprutor.

Notera att det är finns olika sätta att användas sig av beroende på viskositeten på just din vätska.


Kontakta oss
så hjälper vi dig undvika dessa problem.